Hemiglossektomi av tungcancer

Tungan består av flera muskler och smaklökar som känner smak. Den används för att forma ljud när vi talar och hjälpa till när vi äter, genom att underlätta tuggandet och föra maten mot svalget. Spottkörtlar tillverkar saliv som utsöndras i munhålan. Saliven hjälper till att bryta ned maten vi äter och skyddar samtidigt tänder och tandkött mot bland annat syraattacker och uttorkning.

Under käken och längs med halsen finns små, bönformade lymfknutor, även kallade lymfnoder eller lymfkörtlar. Lymfkörtlarna bryter ned bakterier och andra främmande ämnen som transporteras dit av lymfvätskan i kroppen. Lymfvätska, eller lymfa, är vätska som pressats ut ifrån de tunnaste blodkärlen, kapillärerna, och som sedan sugs upp i lymfkärlen. Lymfan innehåller också proteiner och vita blodkroppar.

Tungcancer kallas den typ av cancer som bildas i den rörliga delen av tungan. Då utvecklas en tumör på ena sidan av tungan. Tumören syns ofta som en svullnad eller förtjockning, kombinerat med röda eller röd-vitprickiga förändringar. Man kan även få sår på tungan som inte läker.

Cancern kan också sprida sig till lymfkörtlarna. Ett tecken på detta kan vara förstorade knölar på halsen. I sällsynta fall kan cancern även sprida sig till andra delar av kroppen, så kallade metastaser.

Du ska göra uppehåll med alla former av nikotin så snabbt som möjligt och fram till minst 6 veckor efter operation. Detta gäller cigaretter, snus, nikotintuggummi, -plåster och -spray. Du minskar då påtagligt risken för hjärt- och kärlkomplikationer, infektioner, blödningar och ökar möjligheten för en bättre sårläkning. Ifall du äter någon blodförtunnande medicin måste du meddela oss om detta i god tid innan operationen.

Att ta med till sjukhuset

Om du äter medicin så tänk på att ta med den till sjukhuset. Ta också med aktuell medicinlista.

Det går utmärkt att ta med även personliga tillhörigheter såsom egna kläder och hygienartiklar. Det du kommer att behöva efter operationen finns på sjukhuset, men det kan kännas bra att ha med vissa av sina egna saker. Tänk dock på att i möjligaste mån lämna smycken och andra värdesaker hemma.

Mat och dryck inför operation

Det är viktigt att du får i dig tillräckligt med energi och näring inför operationen. Din kontaktsjuksköterska kommer att informera dig om hur du förbereder dig inför operationen på bästa sätt när det gäller mat och dryck. Vid detta besök görs också en bedömning av risken att du inte får i dig tillräckligt mycket. Du mäts och vägs och man tittar på viktutvecklingen den senaste tiden. Det skickas också en remiss till dietist som du träffar efter operationen, men om det behövs även innan.

Du rekommenderas att dricka två näringsdrycker per dag, varje dag, veckan före operationen. Näringsdryckerna får du med dig hem direkt ifrån besöket.

Efter inskrivning på sjukhuset får du äta fram till sex timmar innan operation, därefter måste du vara fastande. På operationsdagen får du dricka klara drycker såsom vatten, saft och klar näringsdryck fram till klockan sex samma morgon.

Operationen tar vanligtvis 8 till 10 timmar. Såväl kortare som längre operationstider förekommer.

Operationen utförs under narkos, det vill säga att du blir nedsövd. Först görs ett snitt över halsen, strax nedanför struphuvudet, på mitten av halsen. Öppningen kallas trakeostomi. En så kallad trakealkanyl förs därefter in i öppningen, och ned i luftröret. Trakealkanylen är ett krökt rör och det är genom detta du kommer att andas den första tiden efter operationen, när svalget är svullet. För att hålla röret på plats sys det fast tillfälligt.

Därefter görs en halskörtelutrymning. Det betyder att ett snitt läggs i huden under käklinjen, på samma sida som tumören sitter. Hud och muskelvävnad lyfts undan tills dess att man kommer ner till fettvävnaden, som innehåller lymfkörtlarna. De områden med lymfkörtlar som är, eller misstänks vara, påverkade av cancern tas bort. Om lymfkörtelmetastas påverkar muskler, nerver och eller större blodkärl kan dessa också behöva tas bort. Efter att körtelutrymningen är avslutad utförs en så kallad hemiglossektomi. Det innebär att ungefär hälften av den rörliga delen av tungan opereras bort. Hela tumören skärs bort med ungefär en centimeters säkerhetsmarginal för att få bort alla cancerceller. Detta görs vanligtvis med ett särskilt instrument som sluter mindre blodkärl samtidigt som det skär genom vävnaden.

Därefter görs en så kallad ALT-lambå (ALT står för Anterolateral thigh; från lårets utsida), det vill säga att man flyttar hud, muskler och bindväv ifrån lårets utsida för att återuppbygga den bortopererade delen av tungan. Efteråt sys såret på låret igen. Lambån formas och sys fast i tungan. Eftersom lambån behöver mycket blodtillförsel för att kunna läka kopplar man samman lambåns blodkärl med blodkärlen på halsen.

För att man ska kunna kontrollera de olika operationsområdena, och för att lätt kunna dränera vätska så placeras dräneringsslangar in i halsen och låret. Dränaget är viktigt för att förhindra ansamling av blod och sårvätska, som kan förhindra blodcirkulationen till tungan så att den inopererade lambån kan få svårare att växa fast. Därefter häftas och sys snittet på halsen ihop.

Vård efter operationen

Första natten efter operationen får du ligga på intensivvårdsavdelning. Du kommer att hållas sövd till morgonen efter operationen. Orsaken till detta är att du ska ligga helt stilla så att inte blodcirkulationen till lambån störs. På intensivvårdsavdelningen finns bättre möjligheter att övervaka hur du mår än på en vanlig vårdavdelning. Du väcks dagen efter, och flyttas till en vårdavdelning.

När du kommer till vårdavdelningen så är ditt rum förberett för din tid hos oss. Du kommer att ligga i en tryckavlastande säng, för att förebygga tryckskador på din kropp.

Slangar

När du vaknar kommer ett antal slangar vara kopplade till näsan, halsen, benet, och underlivet. Slangen i näsan går genom matstrupen och ner till magsäcken, en så kallad nasogastrisk sond. Den används efter operationen för mat, vätska och läkemedel då svalg och tunga svullnar efter operationen.

Slangarna på halsen och benet är dränage som leder bort sårvätska. Slangen i underlivet är en kateter som går från urinblåsan till en uppsamlingspåse. Denna gör att man inte behöver gå upp ur sängen för att kissa.

Se animation av bilden ovan.

Vak

Personal kommer att finnas på ditt rum vid din sida de närmaste dygnen, dygnet runt till att börja med. Vakets uppgift är att sköta din trakeostomi, göra olika kontroller av de opererade områdena, hjälpa dig med din personliga hygien samt finnas där för din trygghet. Det är viktigt att du som patient påpekar till annan personal, om du inte känner dig trygg med den personal som är vak till dig.

Lambå

Den vävnad som har tagits från ditt lår och använts för att återskapa den bortopererade vävnaden i din mun, lambån, måste vi kontrollera flera gånger per dygn. Detta kallas för lambåkontroller. Då kontrollerar vi bland annat att blodflödet till lambån fungerar som det ska, så att den nya vävnaden kommer att växa fast ordentligt.

Stället på ditt lår som lambån tagits ifrån kallas tagställe. Lambåkontrollerna utförs med ett instrument som kallas doppler och med ultraljud mäter hur blodet pulserar i blodkärlen. Det hörs ett svagt, rytmiskt bultande ljud när kontrollerna görs. Doppler finns som fristående mätare, men ofta sätts också en prob in i samband med operation (så kallad invasiv doppler) för att förenkla mätningen.

Trakeostomi

Under operationen görs en trakeotomi, det vill säga att man gör en öppning in till luftstrupen. Öppningen kallas trakeostomi. En trakealkanyl, "trak", sätts in. Det är ett krökt plaströr som sitter utanpå halsen och går ner i luftstrupen. Trakealkanylen behöver du en tid efter operationen för att underlätta din andning, när du är svullen i operationsområdet. Inuti trakealkanylen finns en innerkanyl, som kan tas ur och göras ren ifrån slem som annars skulle kunna fastna och täppa till luftvägen.

Du kommer inte att kunna prata de första dagarna efter operationen. Det beror på att trakealkanylen leder bort luft från stämbanden. Du får istället använda papper och penna eller läsplatta för att kommunicera.

Trakeostomin kommer att skötas av vårdpersonalen. De gör rent runt trakeostomin och suger upp slem som du hostar upp i trakealkanylen. Under själva rengöringen kan det vara svårt att andas. Vissa patienter upplever denna procedur som obehaglig. Du kan hjälpa till genom att försöka hosta så mycket som du känner att du orkar. Då blir det lättare för personalen att få bort slemmet ur traken. Använd magmusklerna för effektivare hostning.

Om det är något som inte känns bra för dig är det viktigt att du visar det för oss. Du kommer inte kunna tala så länge som din trakeostomi är "kuffad", det vill säga att den hålls på plats med en luftfylld manschett. Kuffen sitter utanpå själva kanylen men inne i luftstrupen. Kuffen gör att all luft passerar genom trakealkanylen, och skyddar dessutom nedre luftvägarna från slem och maginnehåll.

• Läs mer om trakeostomin

Näringsintag

Efter operationen kommer du inte att kunna äta och dricka genom munnen, eftersom tungan måste få läka. Du kommer istället få näringsdropp intravenöst (direkt i blodet) och via en sond (slang som går ner i magsäcken via en näsborre). Successivt kommer du att få prova att dricka och äta, enligt läkares bedömning.
Efter tre till fyra dagar kan du oftast använda munnen igen för att dricka vatten. Det kan också ta längre tid i vissa fall. Därefter kan du successivt dricka annat än vatten, samt börja äta kräm och annan mjuk mat.

Rörelserestriktioner

Dagarna efter operationen kommer du att behöva ligga stilla, i en tryckavlastande säng, med huvudet rakt. Allt detta för att din lambå inte ska utsättas för tryck och därigenom kan läka så fort som möjligt. Du kommer att få stöd för huvudet i form av en speciell kudde eller med handdukar som personalen formar så att det passar din kropp.

Du bör däremot hålla underben och tår i rörelse så gott det går. Detta håller igång blodcirkulationen i benen och minskar risken för blodproppar. För varje dag som går efter operationen får du röra dig mer men fortsätta att ha huvudet rakt, "i medellinje", som det ofta kallas.

Svullnad och risk för smärta

Operationen kommer att göra dig svullen i ansiktet, och det kan också spänna och dra i huden. Detta kan medföra att det är svårt att gapa och ta hand om den saliv som finns i munnen. Om du upplever smärta är det viktigt att du signalerar det till vårdpersonalen så att vi kan justera smärtlindringen för dig. Vi kommer även att fråga dig om och hur du upplever smärta.

Utskrivning

Inom de närmaste tio dagarna så kommer man att kunna ta bort dränageslangarna på halsen och låret. Man kommer även att påbörja borttagningen av trakealkanylen under dessa dagar. Det brukar göra att man successivt kan börja prata igen. Efter att trakealkanylen tagits bort helt tejpas såret som sedan läker samman av sig självt inom några veckor. Du bör trycka på bandaget när du talar för att minska luftläckage och påskynda sårläkningen. När du är tillräckligt återhämtad för att ta dig ur sängen kommer även urinkatetern att tas bort. Efter cirka 10 dagar brukar alla slangar ha tagits bort, och då blir du utskriven.

Funktionspåverkan

Efter operationen kan du märka av flera förändringar i ditt allmänna tillstånd.
Halsen är ett område med mycket nerver, så det finns en risk för att dessa skadats under själva operationen. Det kan även vara så att de har behövt skäras bort för att de påverkats av cancern. Delar av ansiktsnerven går genom detta område. Denna nerv styr framförallt musklerna och minspelet i ansiktet. Ifall denna nerv skadats får du en övergående svaghet i ansiktets muskler på den opererade sidan. Det förekommer även att en nerv kallad "accessorius" skadas. Denna hjälper till att styra muskler i nacke och axel. Detta kan i så fall leda till svårigheter att lyfta armen över huvudet. Om nerven behövde tas bort helt i samband med operationen blir detta bestående. I annat fall kommer funktionen tillbaka så småningom.

Det kan även vara svårt att prata, svälja och känna smaker efter en hemiglossektomi, då stora delar av tungans muskulatur och smakkörtlar tagits bort. Du kommer att få hjälp av en logoped för att hitta nya tekniker att uttala svåra ord. Logopeden bedömer även sväljförmåga och rekommenderar vilken typ av mat som passar. Sväljförmågan kan tränas upp. Det hjälper logopeden också till med.

Direkt efter operation får du vätska och näring via en slang genom näsan, en så kallad nasogastrisk sond. Det är vanligt att man fortsätter få en del närings- och vätsketillförsel intravenöst via en så kallad venkateter de första dagarna efter operationen.

Vårdpersonalen sköter sondmatningen under vårdtiden. Efter en tid på avdelningen är det dags att börja äta igen. Det kan krävas träning innan det fungerar tillräckligt bra och därför behöver sonden ofta sitta kvar ytterligare ett antal dagar så att man kan komplettera med sondmatning för att du ska få ditt näringsbehov fullt tillgodosett.

Vanligtvis tas sonden bort innan man skrivs ut, men i sällsynta fall kan man behöva fortsätta med sondmatning hemma för att komplettera näringsintaget.

Vanliga problem med matintaget i början är nedsatt aptit, nedsatt smak och svårigheter att föra maten bakåt till svalget, samt att man känner smärta eller obehag. Alla patienter träffar en dietist under vårdtiden för att få hjälp att anpassa matintaget. De flesta patienter behöver komplettera med någon form av näringsdryck under en period när sonden är borta, även efter hemgång. Dietisten förskriver lämpliga näringsdrycker. Patienterna följs upp av dietist inom två veckor efter utskrivning. Sedan brukar det bli ytterligare ett eller flera besök.

Den största skillnaden på sikt när det gäller ätandet brukar vara att det kanske inte går att äta alla typer av konsistens på mat och att det tar längre tid att äta än förut. Det ökar risken för att man får i sig för lite näring. Därför kan man behöva fördela näringsintaget över dagen på flera mindre mål. Dietisten hjälper till att anpassa för att underlätta ätandet och se till så att intaget blir tillräckligt.

Mun- och halscancerförbundet

Mun- och halscancerförbundet är en patientorganisation som arbetar för att tillvarata medlemmarnas intressen. Lokala avdelningar finns på flera platser runtom i landet, bland annat i Uppsala.

• Till mun- och halscancerförbundets webbplats

Logoped

När patienten skrivits ut från sjukhuset tar en logoped på hemorten över om behov finns av fortsatt kontakt. Om patienten är ifrån Region Uppsala skickas en kallelse till ett uppföljningsbesök om inte man inte bokade in ett sådant redan vid utskrivningen.
Hur många besök det blir fortsättningsvis är individuellt och beror på patientens behov.

Om man som patient känner att man har behov av att träffa logoped efter att de inbokade besöken är genomförda kan man även höra av sig till sin kontaktsjuksköterska.

Kurator

Kuratorns uppgift är att vara en del i din rehabilitering. Den processen startar egentligen redan vid diagnos, och syftar till att du ska kunna leva ett så bra liv som möjligt med sjukdom och efter den behandling du har gått igenom. Kuratorn är utbildad socionom och bra på att se till hela din livssituation. Vilket stöd man behöver varierar ifrån person till person, men beror också på vilken social situation man befinner sig i. Om det finns en partner, kanske små barn med i bilden, vilket övrigt socialt nätverk man har runt omkring sig.

Hur man som patient reagerar på att få en cancerdiagnos skiljer sig förstås också mycket åt, beroende på vem man är och vilka erfarenheter man har med sig i bagaget. För de allra flesta blir det dock någon form av kris i början. I en kris är det helt normalt att man reagerar irrationellt. Saker som tidigare varit lätta kan kännas oöverstigliga. Man kanske upplever att man tappar förmågor som är en viktig del av vem man är. Vissa känner ett starkt behov av att prata mycket om vad de går igenom, medan andra kanske inte vill, eller kan, det. Även om det här är vanliga reaktioner så är det inte desto mindre jobbigt, och för den som vill och behöver samtalsstöd kan kuratorn hjälpa till. Kuratorn jobbar i dessa situationer mycket med att hitta så kallade coping-strategier, vilket innebär att man fokuserar på vad man kan göra för att hantera den svåra situationen. Ibland handlar det mer om acceptans och om att få hjälp med att stå ut med det svåra.

Efter den första krisen försöker man ofta landa i sin nya situation och hitta tillbaka till ett liv som man kan känna sig tillfreds med. Här kan kuratorn också fungera som bollplank och ge råd och stöd.

Även du som är anhörig drabbas förstås av ett cancerbesked. Ofta är det du som får trösta och lugna och ta hand om det praktiska som behöver lösas, och upplever kanske att du inte har så mycket utrymme själv att reagera på beskedet. Men det är inte ovanligt att anhöriga drabbas av en lika stark krisreaktion som patienten själv. Du kan också få god hjälp av samtal med kurator.

Hör av dig till din kontaktsköterska eller till annan vårdpersonal på avdelningen för att komma i kontakt med kurator. Du kan också söka direktkontakt. Hur många samtal som behövs är individuellt, men cirka tre till tio gånger är ganska vanligt. För anhöriga erbjuds oftast ett mindre antal samtal, kanske en till tre gånger.

Har du frågor och funderingar är du välkommen att höra av dig till oss, i första hand till din kontaktssjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan finns till hands för patienter och anhöriga under hela vårdprocessen och kan svara på praktiska frågor och fungera som ett stöd för att bolla tankar och känslor.