"Vi måste prioritera det som ger mest patientnytta"
Akademiska sjukhusets målsättning är att nå en ekonomi i balans vid årets slut. En ekonomi i balans innebär att det inte finns ett gap mellan intäkter och utgifter, och för att nå detta mål behöver sjukhuset minska underskottet med nästan en miljard kronor under 2025.
Alireza Malakuti tillträdde som ekonomichef för Akademiska i slutet av förra året. Han kommer närmast från ett chefsuppdrag inom Rädda barnen och har tidigare haft olika chefsbefattningar vid Karolinska universitetssjukhuset. Hur ser han på sitt uppdrag och sjukhusets möjligheter att klara ekonomin? Har han samma bild av utmaningar och lösningar som den personal som jobbar kliniskt? Ronden sammanförde Alireza med läkaren Morten Kildal för ett samtal om detta och mycket annat.
Morten Kildal (MK): Många som arbetar här upplever att vården på ett universitetssjukhus som vårt är underfinansierad i förhållande till de krav och förväntningar som ställs från patienter, medborgare och politiker. Vad vill du säga till oss som dagligen ser effekterna av resursbrist i vårt arbete nära patienterna? Hur kan du som ekonomichef bidra till att hjälpa oss att upprätthålla en effektiv vård med hög kvalitet trots de ekonomiska utmaningarna?
Alireza Malakuti (AM): Jag förstår och respekterar den frustration som många känner över att resurserna inte alltid matchar de krav och förväntningar som ställs. Akademiska sjukhuset behöver möta både lokala och nationella vårdbehov, vilket skapar en unik press. Som ekonomichef ser jag min roll som en stödjande partner i att fördela resurser på ett sätt som maximerar vårdkvaliteten och säkerställer att vi följer våra strategiska mål. Vi kan till exempel prioritera åtgärder som digitalisering, samarbete över vårdnivåer och de förebyggande insatser som beskrivs i rapporten om Effektiv och nära vård 2030. Vi jobbar också systematiskt med kostnadsminskningar på ett övergripande plan i Sjukhus i balans-projektet, där inköp av material är en viktig del, att vi blir ännu mer kostnadseffektiva i våra inköp.
MK: Vårdpersonalens insikter om patienternas behov är ovärderliga i den dagliga verksamheten. Hur ser du på möjligheten att använda den kunskapen för att fatta bättre ekonomiska beslut? Hur kan vi tillsammans identifiera och prioritera insatser som har störst positiv effekt på patienternas hälsa – utan att äventyra sjukhusets ekonomiska hållbarhet?
AM: Jag vill att vi etablerar tvärfunktionella arbetsgrupper där vårdpersonal kan ge input i prioriteringsarbetet. Vårdpersonalens insikter är en ovärderlig resurs. Det är jätteviktigt att ekonomisidan arbetar tillsammans med vårdpersonalen för att hitta innovativa lösningar som inte bara hanterar resursbrist, utan också förbättrar vårdens effektivitet. Exempelvis kan vi analysera data från vårdresultat och patientflöden för att identifiera flaskhalsar och frigöra resurser. Genom att föra en tät dialog, där vi ständigt utvärderar och återkopplar resultat, kan vi se inom vilka områden som våra investeringar gör störst skillnad. Det kan handla om att förstärka närvård, utveckla mobila team, eller använda digitala lösningar för att förbättra patientuppföljning. Dessutom har vi sedan några år infört ledningens genomgång på alla nivåer för att stärka vårt gemensamma förbättringsarbete.
MK: Du har bakgrund inom frivilligorganisationer, där resurser ofta är knappa och nytänkande och kreativitet blir en förutsättning för att skapa resultat. Vad tar du med dig från den erfarenheten till ditt arbete här? Vilka lärdomar om att tänka nytt och skapa största möjliga nytta för varje krona tar du med dig hit till oss på Akademiska sjukhuset?
AM: En sådan sak är insikten att man ständigt kan se över sina overheadkostnader, alltså kostnader som är nödvändiga för att organisationen ska kunna fungera, men inte går att koppla direkt till en specifik produkt eller tjänst. Det handlar ofta om att försöka minska administrationen. Vad gäller sjukvården har den många administrativa processer och mycket rapportering till både lokala och nationella register. Det gäller att se till att så mycket som möjligt av de resurser som satsas – inte minst i form av arbetstid – går till patientnytta. Vi måste ha med oss det tankesättet hela tiden. Du som är överläkare, hur mycket tid lägger du själv på administration?
MK: För mycket. Jag upplever att vi lägger onödigt mycket tid på att dokumentera och leta efter information i många och ofta krångliga administrativa system. Det är lätt att bli frustrerad när man jämför med nya, smarta och smidiga it-lösningar som vi nu tar för givna i andra sammanhang utanför arbetet. Det är systemen som behöver förbättras så att vi blir mer effektiva. Samtidigt är det ju viktigt att det finns ett starkt och närvarande administrativt stöd för både chefer och medarbetare, så att vår tid frigörs för att arbeta nära patienterna och fortsätta att förbättra vården.
AM: På sjukhusledningen pratade vi nyligen om administration i relation till AI. Här har vi verkligen en möjlighet att revolutionera sjukvården. Jag kan inte bedöma AI:s värde i rent medicinska sammanhang, men jag är övertygad om att AI kan hjälpa oss i de administrativa processerna och att vi kan nå en högre grad av automatisering. Det är ett område vi måste investera i, annars kommer vi inte att kunna hämta hem vinsterna.
MK: Vilka blir dina uppgifter under det närmaste året?
AM: Det grundläggande är att stötta ledningen i att hitta strukturer för att få en långsiktig hållbarhet i verksamheten. Vi har en ny organisation på Akademiska, med en ny områdesnivå och nya områdeschefer, vi har ekonomiska utmaningar som vi måste hantera och vi är samtidigt på väg att flytta ut viss vård till andra utförare för att vi själva ska kunna utföra mer högspecialiserad vård.
Den här typen av stora förflyttningar och omställningar är komplicerade och man måste ha respekt för att det tar tid innan allt sätter sig. Jag har varit med på den resan på Karolinska, när Huddinge och Solna sattes ihop och det fanns kulturella skillnader att överbrygga.
MK: Hur definierar du framgång i din roll som ekonomichef? Hur skulle du vilja att det ser ut om tre år för att känna att du har lyckats?
AM: Jag vill att vi hittar ett bättre samspel, att profession och ekonomi blir mer av ett och samma lag. Vi är alla beroende av varandra och vi kan vara mer sammansvetsade även om vi tillhör olika förvaltningar. Jag vill att min organisation ska känna stolthet över att jobba i sjukvården, att vi är ekonomer inom sjukvården och inte ”ekonomer som har hamnat i sjukvården”. Det finns en skillnad. Jag vill också att vi ska ha utvecklat de ekonomiska processerna så att de är enklare att förstå, och kanske även att de är mer automatiserade. Förhoppningsvis har vi också nått en ekonomi i balans. Drömmen hade varit att vi om tre år har en ekonomi i balans där vi bedriver vård i världsklass. Idag är vi på plats 82 i Newsweeks världsranking – kan vi vara på plats 60 om tre år med en ekonomi i balans vore det fantastiskt.
Text: Hannes Ljunghall
Foto: Staffan Claesson