"Mötena med personal och patienter gör att jag älskar mitt jobb"
Catarina Frigell peppar vid en träningsmaskin. Utöver att ansvara för hjälpmedelsförrådet jobbar hon även med assisterad träning för patienter på gymmet.
Vi tar hissen en trappa ner vid ingång 85 och hamnar i ett förråd utan fönster. Här jobbar Catarina Frigell som hjälpmedelstekniker och dessutom är hon fysioterapiassistent. Hon kan sin sak och det märks direkt; vårt möte får en oväntad rivstart.
– Nej, nej. Så där kan du inte gå omkring, säger Catarina Frigell beslutsamt när hon ser mig.
Vad menar hon? Broccoli mellan tänderna? Innan vi hälsat går hennes professionella autopilot igång. Hon ser det som inte syns och ber mig vända upp-och-ner på mina kryckor. Mycket riktigt: Gummiplupparna under är utslitna.
– Snart återstår bara metall, konstaterar hon och kollegan Susan Kall byter ut mina slitna mot ett fräscht par.
Själv hade jag ingen aning om att kryckor slits och har aldrig blivit så väl omhändertagen.
– Jo, vi är så här trevliga på den här avdelningen, säger Catarina, skrattar och avslöjar att det har gett henne ovärderliga kontakter på sjukhuset.
Och hon är serviceinriktad. Någon beskrev henne så här i en nominering till regionens kalender: ”Hon kan sjukhuset utan och innan, och kan alltid svara på frågor som patienter eller personal har kring sjukhuset. Hon är väldigt karismatisk …”
– Är det något som jag inte kan svara på så brukar jag ta reda på det, säger hon.
En annan förklaring till att hon besvarar frågor som en levande uppslagsbok är att hon kom till Akademiska för 45 år sedan. Sedan dess har hon jobbat på många avdelningar.
– Jag kom hit som 15-åring. Under den förhistoriska tiden var det jättelätt att få sommarjobb. Man gick till den gamla, fina personalbyggnaden och sa vad man hette och vad man ville göra, säger Catarina, vars första sommarjobb var på akuten.
Då fanns inga datorer, inget Cosmic, däremot en apparat där man skrev in patientens personnummer och namn, sedan for den informationen ner till journalarkivet, varpå Catarina plockade fram journalen och tog den till akuten. I bästa fall.
– Lustigt nog hade jag en så här stor nyckelknippa, säger hon och måttar 15 centimeter med händerna i luften.
– Journalerna var inte alltid insorterade utan jag fick ofta gå runt i läkarrummen och leta efter dem.
Catarina Frigells tråkigaste arbetsuppgift är att skura rullstolar för hand. Hon, som är lösningsfokuserad, önskar en diskdesinfektor, en slags automat som tvättar sex stolar åt gången.
Catarina Frigell är uppväxt i flera länder och föddes i USA. Dit flyttade hennes mamma på 1950-talet och träffade en gift man. Han valde dock att återvända till sin fru.
Några år senare träffade Catarinas mamma en marockansk man. Som treåring fick Catarina flytta med sin nya familj till Marocko. Där bodde hon flera år av sina uppväxt innan familjen flyttade tillbaka till Sverige. Efter gymnasiet åkte Catarina till Frankrike.
– Franska var ju mitt förstaspråk i Marocko och det ville jag underhålla. Arabiskan hade jag tyvärr tappat, säger hon.
Många år senare, när hon var 47 år, skulle en livslögn avslöjas: Hennes biologiska pappa, var inte pappan som hon vuxit upp med, utan han var amerikan och hon hade åtta amerikanska syskon.
– Jag gjorde lite släktforskning och via Facebook fick jag kontakt med en syster. Deras mamma hade talat om för dem att pappan har gjort ett litet snedsteg. Så de visste om mig, men jag visste inte om dem, säger Catarina.
Hon reste till USA för att träffa sina åtta syskon. De berikar hennes liv tycker hon.
Titt som tätt kommer arbetsterapeuter in i förrådet. De letar efter rullstolar i rätt storlek. Här inne har allt sin plats: kryckor, rollatorer, toaförhöjare, rullstolar och avlastande dynor till stolarna.
– Vår viktigaste uppgift är att se till att det finns bashjälpmedel för att patienterna som är färdigbehandlade ska kunna åka hem utan dröjsmål. Utskrivningen får inte fördröjas på grund av att det saknas rullstolar eller rullatorer, säger Catarina Frigell.
En arbetsuppgift som hon gärna skulle slippa är att skura rullstolar för hand. Dagen innan vi ses tvättade hon sex stycken med diskborste. Högst på Catarinas önskelista över förbättringar står apparaten: diskdesinfektor. En sådan är som en hiss, i vilken man kör in sex rullstolar in samtidigt och sen kommer de ut desinficerade och klara.
Utöver att sköta hjälpmedelsförrådet är Catarina fysioterapiassistent och tränar patienter i höft-, hjärt- och knägrupper. Hon jobbar också med assisterad gymträning för patienter med neurologiska skador.
– Det är de omväxlande arbetsuppgifterna och mötena med personal och patienter som gör att jag älskar mitt jobb, säger Catarina.
Tidigare har hon jobbat med bassängträning och massage. Men den sortens rehab är nedlagd.
Varför har du jobbat på Ackis så länge?
– Förutom det positiva med ett rörligt jobb har jag alltid fått styrka och stöd av mina kollegor, både i glada och svåra stunder.
Text: Lotta Frithiof
Foto: Staffan Claesson