Forskningsdrivet förändringsprojekt gav goda resultat: "Vi har verkligen lyft omvårdnaden"

Undersköterskan Jenny Parkert (t v) och specialistsjuksköterskan Ida Forslund tillsammans med avdelningschefen Sara Kiuru (t h) på 70 E. 

– Vi har verkligen lyft omvårdnaden – det är den största vinsten. Vi har gjort omvårdnaden högprioriterad och verkligen jobbat med betydelsen av personcentrerad vård och omvårdnad, säger Sara Kiuru, avdelningschef för kirurgavdelning 70 E.   

Sara Kiuru har tillsammans med avdelningscheferna Isabel da Fonseca Kock (70 D) och Victor Back (70 C) varit delaktig i In Charge ända sedan de inledande diskussionerna startade 2021. Hon ser många positiva effekter både för sin avdelning och den samlade personalgruppen på kirurgavdelningarna.   

– Vi har kommit väldigt långt sedan starten. Vi har fått mycket hjälp av forskargruppen och vi har utbildat personalen på ett sätt som har gjort att saker har förändrats till det bättre. Något som jag personligen tycker är väldigt roligt är att det har funnits en koppling mellan forskning och klinik på omvårdnadssidan. Vi är inte så vana vid det, det är vanligare på den medicinska sidan. Det ger mycket för både medarbetare och chefer att få forskningsresultat från vår egen verksamhet att jobba vidare med, säger hon.  

In Charge startade 2021 som ett initiativ från forskargruppen i omvårdnad vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet.  

– Grundtanken är att stärka sjuksköterskor och undersköterskor i sina roller och skapa en arbetsmiljö som stärker deras engagemang och vilja att stanna i yrket, samtidigt som vi inför personcentrerad vård för patienten. Det har funnits många projekt genom åren; nu såg vi ett behov av att forskning och klinik jobbade mer aktivt tillsammans, säger Eva Jangland, universitetslektor på Institutionen för kirurgiska vetenskaper, som leder forskningsprojektet som underlättas av att hon själv har delad tjänstgöring mellan Uppsala universitet och VO kirurgi och urologi.  

"Tillsammans" har varit ett nyckelord  – samarbetet mellan forskning och klinik är centralt. Omvårdnadsledaren Therese Avallin (t v) och universitetslektorn Eva Jangland har varit drivande i projektet från sjukhusets respektive universitetets håll. 

In Charge har en bas i ­aktionsforskning, vilket innebär att forskare och klinisk personal arbetar tillsammans. I det här fallet innebär det att forskningsresultat om personcentrerad vård och omvårdnad inte bara implementeras rakt av, utan skräddarsys för att fungera i den dagliga vården på kirurgavdelningarna. Verksamheten får vara med och bestämma och utforma förändringsåtgärder, och från forskargruppen återkopplar man fortlöpande om resultat och ger utbildning, råd och stöd.   

Forskningsarbetet har kretsat kring att mäta och få kunskap om verksamheten genom enkäter, patientintervjuer och fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor, undersköterskor och chefer för att utveckla och stärka olika aspekter av omvårdnad. Bland annat har man undersökt utebliven omvårdnad, patienternas delaktighet och deras munhälsa. Teamronder och teamrapporter har tillsammans med andra arbetssätt och metoder införts som konkreta insatser för att stärka personcentrerade arbetssätt och teamarbetet på vårdavdelningarna.   

Projektet bygger på Fundamentals of Care, ett internationellt ramverk som är väl etablerat nationellt inom hälso- och sjukvård och universitet, som fungerar som en teoretisk grund för att säkerställa att omvårdnaden är evidensbaserad och personcentrerad.    

– Avdelningscheferna har verkligen tagit till sig Fundamentals of Care och har slagit fast att kliniken ska arbeta utifrån detta ramverk för att lyfta fram omvårdnaden, säger Eva Jangland.

Utbildningsdag för medarbetare på kirurgavdelningarna. Längst fram syns avdelningscheferna för 70 C, D och E som  – både på allvar och med glimten i ögat – har tagit på sig rollen som "Super Fundamentals of Care (FoC)-ledare". Foto: Therese Avallin 

Therese Avallin, omvårdnadsledare för VO kirurgi och urologi, är en av nyckelpersonerna som driver arbetet från verksamhetens håll. Hon framhåller att det har varit oumbärligt att det har funnits en forskargrupp i omvårdnad som guidar och utvärderar implementeringen, att verksamhetsledningen har förstått vikten av att satsa på omvårdnaden, och att verksamhetsområdet har en organisationsstruktur för att arbeta med konceptet Akademiskt ledarskap i omvårdnad.  

– Vi införde Akademiskt ledarskap i omvårdnad ungefär samtidigt som vi började arbetet med In Charge och det var uppenbart att rollerna och kompetensen i vår organisationsstruktur behövdes för att kunna brygga gapet mellan forskning och klinik.  

Arbetet med att integrera omvårdnadsforskningen i den dagliga verksamheten är en långsiktig process. Utmaningen ligger nu i att säkerställa att de nya arbetssätten blir bestående. Forskargruppen kommer att fortsätta utvärdera och utveckla insatser som teamronder och andra personcentrerade arbetssätt. Den inledande huvudfasen av projektet planeras gå i mål i höst, med långtidsuppföljningar som en del av strategin. En doktorand arbetar vidare med att analysera och publicera resultaten från de implementerade förändringarna.  

– Det har varit häftigt att följa resan från den första utbildningsdagen, när aktionsforskningsprogrammet och ramverket skulle introduceras. Personalen var ganska avvaktande; de satte sig uppdelat i rummet efter profession och avdelningar, och det hördes skeptiska röster till teamronder och annat. När samma personer samlades till möten två år senare var attityden helt förändrad; man minglade med varandra och tongångarna var betydligt mer positiva. Det har skett en stor förändring av personalgruppens förståelse för hur vi jobbar gemensamt för att stärka varandra och stärka omvårdnaden. Det är en av de stora vinsterna, att skapa en arbetsplats där vi har en gemensam drivkraft att göra det bästa för patienten, säger Therese Avallin.   

Fotnot: InCHARGE står för Innovations to utilize nurses’ competence and achieve person-centered care – Fundamentals of Care goes to practice. 

Text: Hannes Ljunghall