Försämrat säkerhetsläge kräver förstärkt beredskap inför kris och krig: "Vi har växlat upp de senaste åren"
Säkerhetsläget i Sverige har försämrats, vilket innebär att Region Uppsala behöver arbeta på ett annat sätt än tidigare för att stärka beredskapen inför kris och krig. – Vi har växlat upp de senaste åren, säger Kristofer Erling, chef för enheten för civil beredskap på Region Uppsalas ledningskontor.
Sjukhusets säkerhetschef Viktor Ekström och Kristofer Erling, chef för enheten för civil beredskap på Region Uppsalas ledningskontor, jobbar fortlöpande med planeringen för hur sjukhusets och regionens beredskap kan förbättras.
Under 2010-talet och bakåt dimensionerades beredskapen i första hand för att regionen skulle kunna hantera en händelse i stil med en bussolycka med ett flertal skadade.
– De senaste åren har vi även börjat titta på större masskadescenarier, till exempel vid terrorhändelser, och vi implementerade en masskadeplan på Akademiska sjukhuset 2020. I och med Rysslands invasion av Ukraina har säkerhetsläget försämrats ytterligare och vi dimensionerar nu beredskapen för en krigssituation. Samtidigt ska vi kunna dra nytta av den förmåga och robusthet som vi bygger i vår krigsorganisation även vid störningar i fredstid, säger Kristofer Erling.
En viktig del i den förstärkta beredskapen är det program för säkerhet och beredskap 2023–2026 som fastställdes av regionfullmäktige 2022. Där är målbilden att Region Uppsala vid utgången av 2026 ska kunna bedriva samhällsviktig verksamhet under störda förhållanden i 90 dagar. Krisledningen ska hanteras i en regiongemensam ledningsmodell och regionen ska ha en bemannad och övad krigsorganisation. Dessa mål omsätts i en handlingsplan som fastställs årligen av regiondirektören; under 2023 och 2024 har det bland annat handlat om krigsplacering av sjukhusets och regionens medarbetare, vilket är högaktuellt även i år.
– Syftet är ytterst att vi ska kunna bedriva samhällsviktig verksamhet även under störda förhållanden. Det som vi är beroende av som invånare – som sjukvård, tandvård och kollektivtrafik – är även Försvarsmakten beroende av, säger Kristofer Erling.
Akademiska sjukhusets säkerhetschef Viktor Ekström leder arbetet för att sjukhuset ska ha en bemannad och övad krigsorganisation vid utgången av 2026.
– Vi har påbörjat ett arbete i projektform där vi följer MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) mall för att skapa en krigsorganisation. Med start under våren kommer vi att bedriva arbetet i workshops tillsammans med verksamheterna på sjukhuset, som har bäst kännedom om sina respektive förutsättningar. Arbetet handlar mycket om prioriteringar. Vi ska se över vilka resurser och vilken förmåga vi har och utifrån det definiera vilken vård vi ska fortsätta utföra även i händelse av höjd beredskap och krig. Det här kan se olika ut på olika håll i landet, till exempel har Stockholm flera större sjukhus medan Uppsala bara har ett, vilket ger andra förutsättningar. Rent organisatoriskt skulle vi på Akademiska även i händelse av krig jobba ungefär på samma sätt som idag. Ansvarsprincipen gäller, det vill säga att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden även ska ha det under en krissituation, säger han.
Genom att regionen jobbar mer förvaltningsövergripande kan resurser och beredskapsplanering samordnas mer effektivt. Ett sådant exempel är att Trafik och samhälle jobbar med att ta fram ett koncept för att transportera bårburna patienter i regionens bussar.
– Idag har vi med hela regionen i beredskapsarbetet på ett annat sätt. Vi har ett nätverk där vi samlar alla beredskapssamordnare och andra berörda funktioner – smittskydd, kommunikation, chefsläkare med mera – där vi jobbar med aktiviteter som framför allt är kopplade till krigsorganisationen. Det fungerar väldigt väl. När vi kan samverka och nätverka regionövergripande motverkar det att vi jobbar i stuprör. Vi har jobbat mycket med planverk från centralt håll, men det måste tas vidare ut i verksamheterna om det ska bli konkreta förmågor av det, säger Kristofer Erling.
Ett antal större beredskapsövningar har genomförts på senare tid och fler väntar framöver.
– Det är viktigt att alla på sjukhuset förstår att alla berörs av det här. Ytterst handlar det om att vi är en del av totalförsvaret och att vi ska vara så väl förberedda som möjligt. Vi planerar för att öva så mycket som vi har förmåga till under kommande år. Inte bara mindre övningar på lokal nivå, utan även tillsammans med Försvarsmakten när tillfälle ges, säger Viktor Ekström.
Text: Hannes Ljunghall
Foto: Staffan Claesson