Förändringar i huden/ärrbildning efter brännskada

Vanligtvis blir huden mjuk och smidigt men ibland bildas i stället ett rodnat, stramt, upphöjt, hårt, kliande och ömt ärr. Denna typ av ärr kallas hypertrofiska ärr. Det är svårt att se om såret kommer att utvecklas till ett hypertrofiskt ärr eller inte. I början kan ärret vara mjukt och slätt för att någon månad senare bli hypertrofiskt, du ska då kontakta oss för vidare handläggning.

Hypertrofiska ärr bildas oftare i böjveck över leder och på områden med stora hudrörelser som till exempel i ansiktet, i axillerna och mellan fingrarna. Ärrutvecklingen kan inte förhindras men med rätt behandling kan vi påskynda processen och göra så att ärret mognar snabbare, det vill säga blir mjukt, blekt och följsamt.

Ärrbildningen beror på hur djup skadan är, om såret blir infekterat, om huden är transplanterad eller hur gammal personen är. Generellt kan man säga att barn oftare bildar hypertrofiska ärr liksom mörkhyade personer och att äldre personer mer sällan får besvärliga ärr. Ärrmognaden är väldigt individuell men vanligtvis tar det ungefär 18 månader innan ärret är helt moget.

Så länge ärret är rött och svullet går det att påverka och förbättra med ärrbehandling. Ett obehandlat ärr kan leda till nedsatt rörlighet, speciellt om ärret sitter över en led, till exempel över ett knä, en armbåge eller på fingrarna. Det beror på att huden "krymper" när den läker och inte längre räcker till när du ska böja på till exempel din armbåge.

Ärrbehandling

Förändrad känsel

Om en brännskada skadar nervändarna i huden vilket sker vid djupa dermala skador behöver nerverna växa ut igen. Under denna återväxtperiod kan känslan av beröring bli påverkad. De hudområden som har en nervskada kan till exempel bli mindre känsliga för beröring. Det tar lång tid för nerver att växa ut och den förändrade känsligheten kan ibland bli bestående.

Aktivitetsblåsor

Under hudens läkningsfas kan det ibland bildas vattenfyllda blåsor i den nyläkta huden. Dessa kallas för "aktivitetsblåsor", för att de uppkommer när man börjar komma igång igen efter skadan och blir mer aktiv.

Om blåsorna spricker är det viktigt att hålla rent för att undvika infektion. Täck såret med en salvkompress eller ett vanligt plåster så att det inte fastnar i kompressionbandaget eller i kläderna när det läker. I övrigt behöver du inte behandla blåsorna på något särskilt sätt. Blåsbildningen brukar avta efter några månader.

Klåda

Det är vanligt med klåda i huden när den börjar läka. Både brännskadade områden och områden där man tagit hud kan klia. Klådan kan vara väldigt besvärlig, särskilt nattetid. Orsaken till klådan är okänd men den brukar avta med tiden. Vi kan oftast inte ta bort klådan helt men det finns vissa saker du kan göra för att lindra den:

• Smörj huden med mjukgörande kräm för att undvika att huden blir för torr. Den mjukgörande krämen ska vara parfym och alkoholfri.
• Klä dig inte för varmt, använd istället luftiga kläder.
• Ha inte för varmt täcke eller hög sovrumstemperatur på natten.
• Använd läkemedel som lindrar klåda, läkare kan skriva ut recept.
• Prova ärrmassage, be din arbetsterapeut visa dig hur man gör.
• Använd dina kompressionskläder (om du fått sådana).

Kompressionskläder

Ärr kan behandlas med kompressionskläder för att påskynda ärrläkningen och förbättra utseendet på ärren. Kompressionskläder är kroppsstrumpor som sitter mycket stramt och som anpassas efter den som ska använda dem. Kläderna trycker på ärret, vilket gör att ärrvävnaden förändras. Detta hjälper ärret att bli mjukare, plattare, ljusare och mer elastiskt och minskar risken för att det blir tjockt och rött. Målet med kompressionsbehandlingen är att hålla ärret platt och motverka att det höjer sig.

Vilken typ av kompressionskläder du får beror på olika faktorer. Kläderna finns som standardmodeller i handskar, ärmar, tröjor, byxor och ansiktshuvor. De kan även måttsys vid behov. Kläderna kan ha olika kompressionsklass, det vill säga sitta åt olika hårt. Vad som passar för just dig provar du ut tillsammans med arbetsterapeuten.

Det är viktigt att kläderna sitter bra. Det får till exempel inte finnas några veck någonstans eftersom det kan leda till svullnad. Du måste också vara uppmärksam så att inte huden skadas när du klär av och på dig. Du måste inspektera huden och ärret dagligen. Du får ett ombyte av din arbetsterapeut att byta med eftersom kläderna måste tvättas varje dag för att bibehålla elasticiteten.

Kläderna måste bytas till nya regelbundet, var tredje till var sjätte månad rekommenderas, beroende på hur kläderna slits. För barn och ungdomar kan det bli aktuellt att byta oftare när barnet växer. Du ska använda dina kompressionskläder dygnet runt och endast ta av det när du duschar eller badar. Det kan av olika anledningar bli aktuellt att använda kläderna kortare tid, men behandlingen ger mest effekt vid mer än 23 timmars användning per dygn.

Hur länge kompressionsbehandlingen pågår är väldigt individuellt men oftast 12 – 18 månader efter skadan. Ett sätt att se om ärret är moget är att vara utan plagg ett dygn eller två. Om ärret då blir hårt och upphöjt är det ett tecken på att ärret fortfarande är aktivt och påverkbart och att kompressionsbehandlingen fortfarande ger effekt. Du bör då fortsätta några månader till.