VÅRDDOKUMENTATION Taligenkänning vid diktat ökar patientsäkerheten och frigör tid för såväl hälsoprofessionerna och sjuksköterskor som medicinska sekreterare. Vårdpersonalen får mer tid att ägna sig åt patienterna och de medicinska sekreterarna frigör tid för annat vårdadministrativt arbete som kärnverksamheten har behov av. Ronden träffade Ahmed Al Djaber, ST-läkare på klinisk genetik, där de flesta läkare numera använder sig av taligenkänning. Klinisk genetik arbetar med diagnostik och uppföljning av medfödda sjukdomar, syndrom, hematologiska maligniteter och ärftliga cancerfall. Det är en patientnära verksamhet som består av mottagnings- och konsultverksamhet med ett upptagningsområde som sträcker sig över hela Sjukvårdsregion Mellansverige. Utredningarna är komplicerade, och detaljerade anamnestiska uppgifter och en noggrant utförd somatisk undersökning är avgörande för att ställa korrekt diagnos. Det innebär också att deras journalanteckningar kan bli väldigt omfattande, vilket lätt kan bli en tung administrativ börda. I en satsning för att lätta på denna börda introducerades taligenkänning (TIK) under hösten 2023. – Allt fler kollegor har börjat använda tjänsten sedan dess. TIK-projektet bidrog med stöd avseende installation och optimering av TIK, bland annat genom att ta fram gemensamma TIK-texter som är specifika för vår mottagning. Då vi arbetar med en stor variation av sjukdomar och tillstånd har det varit svårt att utforma standardtexter; det arbetet pågår än idag, säger Ahmed Al Djaber. Han förklarar att arbetet med TIK är tidskrävande till en början, då det tar tid för programmet att lära sig den verksamhetsspecifika terminologin. – Det ledde till en ökad administrativ börda inledningsvis, men efter ett tag lärde sig programmet att identifiera krångliga medicinska termer och benämningar. Numera känns det naturligt att använda sig av TIK. Själva dikteringstillfället tar nog något längre tid för mig än tidigare, då man behöver redigera texterna emellanåt på grund av TIK-orsakade journalgrodor. Ibland får man sig ett skratt av TIK:s formuleringar, säger Ahmed Al Djaber. Han framhåller att den stora vinsten är att TIK möjliggör simultan korrekturläsning och färdigställande av texten redan under dikteringstillfället. Vid traditionell diktering kan det ta flera dagar innan diktatet blivit klart, vilket kan innebära en patientsäkerhetsrisk då andra vårdgivare inte har tillgång till diktatet förrän det blivit färdigställt. – Vid traditionell diktering kan man, om man jobbar inom samma region, lyssna på kollegornas diktat innan de färdigställts, men det är en krånglig och tidskrävande uppgift. Utöver det kan det vara en patientsäkerhetsrisk att behöva korrekturläsa ett diktat långt efter patientmötet. Till exempel kan ett ”inte” som missas vid transkriberingen få direkta konsekvenser för patienten, säger han. HANNES LJUNGHALL 6 BODIL EDMAN AHLBOM, GENETISK VÄGLEDARE, KLINISK GENETIK: »Jag har jobbat med taligenkänning i ungefär ett år nu och det fungerar jättebra. Det går mycket snabbare för mig att göra journalanteckningar. Det behövs en viss inlärningsperiod, men när man har klarat av den är det ett väldigt smidigt sätt att jobba på.« RONDEN NUMMER 3 2024 Taligenkänning frigör tid och ökar patientsäkerheten Ny teknik möjliggör nya arbetssätt: Aktuellt FOTO: MAGNUS ARONSON
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=