Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör, chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen, HSA: Den 1 januari i år bildades Region Uppsalas ledningskontor (RLK) genom en sammanslagning av Regionkontoret och Resurscentrum. Syftet var att stärka ledningskontorets styrande, stödjande och samordnande förmåga gentemot Akademiska sjukhuset och regionens övriga förvaltningar. HSA är en del av RLK och vi har i samband med omorganisationen utökats med nya funktioner och fått en viktigare roll. Vi ska nu jobba närmare vårdförvaltningarna och vara mer aktiva i arbetet att hålla ihop det regionen gör på sjukvårdssidan som en helhet, med ett gemensamt ansvar och mål. Rätt patient på rätt vårdnivå är centralt, framför allt för patienternas egen skull, men även för att vi ska utnyttja våra resurser så effektivt som möjligt. Akademiska sjukhuset har under lång tid vårdat många patienter som egentligen borde tagits omhand på en annan vårdnivå, främst inom kommunal hälso- och sjukvård. Det gäller inte minst många äldre multisjuka, där mottagandet på sjukhuset sällan är anpassat för deras behov. Det hör nu till våra högst prioriterade frågor att effektivisera utflödet från Akademiska till kommunal vård och att genom olika närvårdsinsatser minska antalet inläggningar och återinläggningar på sjukhuset. Hälften av alla vårdplatser i Sverige finns på den kommunala sidan. Vi måste stärka den vårdnivån och vi jobbar mycket med detta i Region Uppsala inom ramen för Effektiv och nära vård, som är en gemensam satsning mellan region och kommun. Vi behöver samtidigt göra anpassningar till en ändrad demografi, med en större andel äldre som behöver vård. I linje med det har vi bland annat infört äldremottagningar på alla vårdcentraler, där man aktivt söker upp dem över en viss ålder för att ge förebyggande medicinering och utökat stöd på annat sätt. Många patienter som är färdigbehandlade på Akademiska har blivit kvar för länge på sjukhuset i väntan på fortsatt omhändertagande på en annan vårdnivå. Det har delvis berott på bristande kapacitet inom kommunala verksamheter och regional primärvård, men Akademiska har också behövt jobba med sin del av utskrivningsprocessen. Där har Akademiskas produktionsavdelning gjort stora insatser de senaste åren och det har gett resultat, det såg vi inte minst under sommaren. RONDEN NUMMER 3 2024 18 Tema sjukhus i balans kan ha jobbat länge och ändå ligga ganska lågt om man jämför med kommunen och andra vårdgivare. Det är svårt att säga vad sjukhuset borde göra för att få en bättre ekonomi. Det man tänker på spontant är att minska på hyrpersonalen och det pågår ju sedan ett tag, men det i sig kommer ju inte att räcka. Jag tror att det går att jobba mer effektivt generellt, jag tänker till exempel på att många avdelningar fortfarande har omfattande muntlig överrapportering. Vi har kortare rapporter, korta ronder med läkare och jobbar mer från journalerna. Det är mer patientsäkert och mer effektivt. Kristiina Carlander, skötare psykiatriavdelning 3 A: – Vi har lyckats att bemanna min avdelning med fast anställda sjuksköterskor, på så vis behöver vi inte anlita dyr hyrpersonal. Vi har även en stabil grupp med timvikarier som tas in när det behövs. Däremot så har vi FORTS. »Man märker av den dåliga ekonomin mest när det handlar om löner. Man kan ha jobbat länge och ändå ligga ganska lågt.« Rätt patient på rätt vårdnivå är »Akademiska sjukhuset har under lång tid vårdat många patienter som egentligen borde tagits omhand på en annan vårdnivå« Hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Köhler FOTO: STAFFAN CLAESSON
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=