16 RONDEN NUMMER 3 2024 Tema sjukhus i balans Johan Lugnegård, chefsläkare, projektägare för projektet Minskad internhandel: Efter beslut i sjukhusledningen ska vi fram till 2026 minska sjukhusets kostnader för internhandel med tio procent jämfört med 2023. Med internhandel avses här interna beställningar av laboratorieverksamhet och radiologi. Vi har haft en tydlig kostnadsökning inom laboratorieverksamheten till följd av de senaste årens höga inflation. Detta har drivit upp kostnaderna för de reagenser och annat som man använder vid provtagning och analys. Samtidigt går trenden mot att enklare, billigare prover ersätts av dyrare, mer avancerade prover. Samma trend finns inom radiologi, där fler avancerade undersökningar utförs, som är dyrare än konventionella röntgenundersökningar. I båda fallen kan vi numera få bättre och mer detaljerad information om patienterna, men med tanke på att kostnaderna ökar höjs samtidigt kraven på att vi bara beställer undersökningar när de verkligen behövs. Första steget i projektet är att samla in data, så att vi kan se hur kostnadsbilden ser ut och inom vilka områden de största kostnadsökningarna sker. När vi har den bilden ska vi arbeta för att laboratorieprover och röntgenundersökningar generellt används på ett mer förnuftigt sätt på sjukhuset. Vi ska titta på om man kan ta bort vissa delar och om man till exempel i högre utsträckning kan använda sig av standardiserade provtagningsprogram. Det handlar om att genomlysa hela den här verksamheten utifrån ett kostnads- och effektivitetsperspektiv, och att säkerställa att så mycket av det vi gör verkligen är värdeskapande för patienten i slutändan. Varje gång vi beslutar om en provtagning eller undersökning så utsätter vi patienten för ett visst besvär och en viss risk. Vid konventionell röntgen utsätts de för strålning och även omfattande provtagning kan ha negativa effekter för en patient. Man ska inte överdriva sådana risker, men det är inte heller alltid bättre att ”göra mer”. Det gäller att verkligen tänka igenom om åtgärden är till nytta för patienten. Vi ska inte göra saker rutinmässigt utan att det leder någonstans. Det här handlar till stor del om den enskilda läkarens förhållningssätt. Om man kopplar det till den internationella diskussionen om ”choosing wisely”, som på svenska har blivit ”Kloka kliniska val”, så handlar det mycket om att återupprätta den kliniska bedömningen och förhållningsättet, och att klinisk erfarenhet bör spela en större roll. Svenska läkaresällskapet har i en rapport visat att vi genom sådana kloka kliniska val, där vi prioriterar bort undersökningar och behandlingar som inte är värdeskapande för våra patienter, skulle kunna minska resursåtgången inom sjukvården med minst 20 procent. Det är viktigt att framhålla att kloka kliniska val är något av en gräsrotsrörelse och inte något vi kan införa ”uppifrån och ned” på sjukhuset. Vi har redan Enkät: Hur påverkas du och din arbetsplats av sjukhusets ansträngda ekonomiska läge? Maria Grannas, sjuksköterska reumatologmottagningen: –Jag har läst de nya riktlinjerna som har kommunicerats via intranätet, som anger begränsningar för vad vi kan lägga pengar på. Som enskild anställd märker man det genom att det kan bli svårare att få gå utbildningar eller att det inte »Det blir viktigare för oss att sätta siffror på det vi gör, så att det framgår att alla vi som arbetar här verkligen behövs« FOTO: STAFFAN CLAESSON Kostnaderna för labb och röntgen behöver minska »Det gäller att verkligen tänka igenom om åtgärden är till nytta för patienten.«
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=