Finns det personalkategorier som är undantagna från det anställningsstopp som råder i regionen? – Alla nyanställningar prövas utifrån att tjänsten verkligen behövs och inte går att ersätta till exempel genom att omfördela befintlig personal. Om så är fallet genomförs rekryteringen. Vi ersätter alltså fortfarande till exempel de flesta sjuksköterskor som slutar på sjukhuset, liksom vi nyanställer inom andra professioner och verksamheter där vi har brist på medarbetare. Enligt regiondirektörsbeslutet ska man alltid överväga att använda kompetens som redan finns i organisationen, så det tittar vi först på, om vi alls ska anställa. Finns en risk att sjukhuset kan komma att behöva varsla medarbetare? – Det kommer inte att bli några stora, generella varsel, däremot kan det bli fråga om enstaka varsel på vissa enheter. Riskerar besparingsåtgärderna att påverka sjukhusets möjligheter att bedriva forskning, utbildning och innovation? – Det finns en viss risk, men detta är något vi värnar om på samma sätt som vi värnar om arbetsmiljön. Det är viktigt att vi är starka inom fou och innovation om vi ska fortsätta att vara ett framstående universitetssjukhus. En stor del av den forskning som bedrivs har finansiering från andra ställen än sjukhuset och ska därför i största möjliga utsträckning bedrivas på det sätt som finansiären menat. Vårt utbildningsuppdrag kan vi inte tumma på, men vi kan behöva tillsammans med universitetet skruva på hur vi utför det på bästa sätt. HANNES LJUNGHALL 13 RONDEN NUMMER 3 2024 "Vi vill se ett tydligt trendbrott" Sjukhusstyrelsens ordförande Neil Ormerod (V) säger att det inte finns några alternativ till att minska sjukhusets kostnader som situationen ser ut i dag. – Utvecklingen vi har haft vad gäller kostnadsökningar i relation till intäkter är inte hållbar. Om vi inte gör något nu riskerar vi att till slut hamna i en situation där vi tappar kontrollen. Vi vill till varje pris undvika att regionen riskerar att behöva hamna i ett sådant läge, säger han. – På sikt behöver vi uppnå en balans mellan sjukhusets ekonomi och uppdrag. En del av det är att kostnaderna behöver minska. Sedan hur snabbt det ska gå innan budgeten är helt i balans kan man diskutera, det kommer inte att ske i år och kanske inte nästa år heller. Men vi vill se ett tydligt trendbrott snarast, så att utvecklingen inte fortsätter åt samma håll, säger Neil Ormerod. Är det realistiskt att minska sjukhusets kostnader med summor i miljardklassen? – Vi måste göra vad vi kan. Ska vi lyckas med det kan vi inte jobba i stuprör, vi måste lyfta blicken, lyssna på varandra och jobba tillsammans, personal, chefer och politiken. En del av det arbetet handlar också om bättre samverkan mellan region och kommuner. Fler äldre som i dag åker in och ut på sjukhuset bör kunna få mer av sin vård på andra vårdnivåer eller i hemmet. – Sedan gäller det att inte bara spara pengar utan att även göra satsningar om man vill ha en mer kostnadseffektiv vård. Vi har avsatt 50 miljoner var för två projekt som vi kal� lar Helhetsgreppet och Vårdskiftet, där representanter för facken, chefer och politiken tillsammans leder arbetet. Det förra är satsningar på kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården och syftar till att vi ska bli en mer attraktiv arbetsgivare. Vårdskiftet är en samling insatser som både utvecklar vården och minskar kostnaderna. Finns det acceptans från politiskt håll för att minskade kostnader kan komma att gå ut över sjukhusets produktion och tillgänglighet? –Vi förstår att det kan få sådana konsekvenser, vi kan inte förvänta oss att personalen ska leverera på ett uppdrag som de saknar resurser till. Jag tycker för min del att vi behöver öka resurserna till vården långsiktigt, men det är en större fråga än regionens egen ekonomi. Nästan alla regioner går back. Det visar på en statlig underfinansiering. Gapet mellan det som går att göra medicinskt och det som regionerna har råd att göra växer i takt med att behandlingar och läkemedel utvecklas, samtidigt som den demografiska utvecklingen innebär ett ökat tryck på vården. Det innebär att regionerna måste prioritera allt hårdare – bör det vara helt upp till vården att göra dessa prioriteringar eller bör även den politiska sidan vara med? – Jag tror att politiken behöver vara med i den diskussionen på ett eller annat sätt framöver, men det är ändå fortsatt professionen som ska vara vägledande. Det är hälso- och sjukvårdslagen som ska gälla – sjukast går först. Sedan ska man inte glömma att även om vårdens kostnader ökar, får vi också ut mer av vården, vi får väldigt mycket vård för pengarna. HANNES LJUNGHALL NEIL ORMEROD, ORDFÖRANDE FÖR SJUKHUSSTYRELSEN: »Utvecklingen vi har haft är inte hållbar« Sjukhusdirektör Marianne van Rooijen FOTO: MAGNUS ARONSON
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=