Vad är anledningen till det stora ekonomiska underskottet? – Vården har kostat mer än vi har haft budgeterade medel för, och samtidigt har vi inte fått de intäkter vi planerat. Till en del beror det på omständigheter som vi inte kan kontrollera själva. Den höga inflationen bidrar, liksom lönerörelsen och att kriget i Ukraina har försämrat tillgången på visst medicinskt material. Om vi sedan tittar internt har vi tidigare haft mycket inhyrd personal som har drivit upp lönekostnaderna. I arbetet med att fasa ut hyrpersonal ser vi också en temporär minskning av vårdplatser, som har resulterat i att vi har fått mindre intäkter från riks- och regionvård än planerat. Är det realistiskt att jobba bort ett så stort underskott på så kort tid som krävs? – Det är förstås en enorm utmaning, men vi måste göra allt vi kan för att klara det, och vi måste göra det tillsammans med hela Region Uppsala. Framför allt måste vi kunna visa resultat redan nu, att den nedåtgående trenden i ekonomin vänder uppåt. Hur mycket går att hämta hem genom att jobba mer effektivt och hur mycket handlar att sluta göra vissa saker? – Vi jobbar på att ta fram underlag, och jag har ännu inte alla siffror att tillgå, men vi kan absolut hantera en stor del av underskottet genom att arbeta på andra sätt, och genom att vissa patienter hanteras på en annan vårdnivå. Sedan är det även så att vi kan komma att sluta erbjuda vissa behandlingar för enskilda patientgrupper, men jag vill inte gå in redan nu på vilka behandlingar det skulle kunna handla om. Det handlar om ett mindre antal, och de patienter som har mer akuta eller livshotande sjukdomar eller tillstånd berörs i princip inte. Vi gör som alltid en prioritering efter medicinska behov. Gör sjukhuset sådana prioriteringar på egen hand eller är politiken med och fattar dessa beslut? – Vi kan besluta en del på egen hand, medan annat behöver förankras på den politiska sidan. Man brukar tala om osthyvels- eller tårtspadeprincipen, att man antingen gör ungefär samma typ av mindre nedskärningar inom ett stort antal enheter, eller att man tar bort vissa ”tårtbitar” helt och hållet. Vad är det som gäller för Akademiska? – Om vi ska komma i mål med att få bort hela vårt underskott kommer det även att handla om tårtbitar. Det kan bli aktuellt att stänga enstaka avdelningar, eller radikalt ändra arbetssätt. Finns en risk att besparingarna går ut över medarbetarnas arbetsmiljö? – Tanken är inte att det ska bli mer att göra per anställd, utan att vi ska jobba på andra sätt. Vi kommer att samråda med de fackliga företrädarna kring våra besparingsåtgärder, just för att beakta medarbetarperspektivet och värna om arbetsmiljön. Omfattande åtgärder för att klara ekonomin: Tema sjukhus i balans 12 RONDEN NUMMER 3 2024 "Det kan bli aktuellt att stänga enstaka avdelningar" »Vi kan hantera en stor del av underskottet genom att arbeta på andra sätt« – Som sjukhusdirektör är jag högsta ansvarig för att Akademiska som helhet ska vara ett sjukhus i balans. Där är ekonomi en central del, tillsammans med patientsäkerhet, personal, produktion och forskning/utbildning. Just nu är vår ekonomi mycket ansträngd och det innebär att jag och hela sjukhuset måste fokusera extra på att minska våra kostnader för att nå en ekonomi i balans, säger sjukhusdirektör Marianne van Rooijen. – Min målsättning är att vi ska ha lyckats med det senast när vi går in i 2026. Vårt prognostiserade underskott för 2024 är drygt 1,1 miljarder kronor, och det krävs en viss tid för att hantera det.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=