RONDEN NUMMER 3 2024 10 Krönika Ulf Johnson Före min sommarsemester hade jag planer på att läsa en bok om medicinhistoria jag länge haft stående i bokhyllan. Med utgångspunkt från den skulle jag sedan skriva en tankeväckande text till Ronden. Tyvärr hann jag bara några sidor innan jag började dagdrömma (om en enorm marmorsal djupt under kulvertplan, dit transporttruckarna självmant rullar om natten för att bli kliade på magen med långa borstar, och spinna som stora mekaniska katter ...) Boken förblev oläst, men det ska inte hindra mig från att ha en oinformerad åsikt! Saken med medicinhistorien är nämligen den att vi under nästan hela tiden varit riktigt, riktigt dåliga. Under mer än tvåtusen år från Hippokrates och framåt var åderlåtning, lavemang och kräkmedel i princip de enda behandlingarna mot samtliga sjukdomar. Man förstod förresten inte så mycket om vad sjukdomarna berodde på. Ännu på 1800-talet var den medicinska expertisen till exempel överens om att infektioner med bakterier bara var nonsens. Inom andra vetenskaper var man mycket bättre. En jämförelse: 1810 drabbades kronprins Carl August (som skulle bli kung i Sverige) av en stroke och föll av hästen när han inspekterade trupperna på Kvidinge hed. Man behandlade honom med bland annat brännvin, åderlåtning och kräkmedel, tyvärr utan framgång. Kronprinsen dog, man fick hämta en Bernadotte från Frankrike till att bli kung istället, och idag behandlar man inte längre stroke med kräkmedel. Nästan tvåhundra år tidigare ställde Isaac Newton upp ekvationer som kan användas för att beräkna kronprinsens acceleration under fallet från hästen, och hans hastighet när han slog i marken. De ekvationerna funkar fortfarande. Efter 1860-talet skärpte vi faktiskt till oss betydligt. Vi uppfann antibiotika och röntgen, och idag gör vi massor med fantastiska saker som vi verkligen vet fungerar (på den gamla tiden brydde man sig inte om att göra studier, fastän matematikerna uppfunnit statistiken för länge sen). Vi kan klappa oss själva på axeln lite grann. Men, tänkte jag i solstolen när jag vaknade ur mina dagdrömmar, sjukvårdspersonalen förr i tiden tyckte nog också att de var ganska bra, eller åtminstone gjorde de väl så gott de kunde? Inte kan historien vara slut idag? När de skriver medicinhistoriska böcker om trehundra år, vad ska de då säga om oss? Kommer de att skratta åt och håna våra mediciner och vårdprogram? Vad har vi missat? Svårt att veta, tänkte jag och viftade bort en mygga med boken. Kanske borde jag faktiskt läsa den, men det får nog bli nästa sommar. Kommer de skratta åt oss? »Saken med medicinhistorien är nämligen den att vi under nästan hela tiden varit riktigt, riktigt dåliga.« Ulf Johnson är röntgenläkare på Akademiska sjukhuset Aktuellt UTBILDNING Akademiska sjukhuset fortsätter att klättra i den årliga AT-ranking som genomförs av Sylf, Sveriges yngre läkares förening. Akademiska hamnar i år på plats 26, jämfört med 28 i fjol, och ligger näst högst av landets universitetssjukhus efter Sahlgrenska (som hamnar på en sammanlagd sjundeplats). Dessutom anger 100 procent av de svarande AT-läkare som tjänstgjort på Akademiska att de skulle rekommendera en vän/kollega att söka AT vid Akademiska. Totalt utvärderas 67 sjukhus som anordnar allmän tjänstgöring i rankningen, som genomförs av Sylf sedan år 2000. Årets rapport bygger på enkätsvar från 1 645 AT-läkare från hela Sverige, som har fått svara på frågor om hur de upplever utbildningskvalitet och arbetsmiljö. Akademiska har gradvis stigit i rankningen och låg år 2020 på plats 51. Enligt Pernilla Rundlöf Nygren, AT-chef vid Akademiska sjukhuset, är det flera faktorer som spelat in, bland annat ett systematiskt arbete med frågor som rör handledning. – Vi har sedan 2022 tagit in flera AT-läkare per termin jämfört med tidigare, varpå vi även har behövt se över schemaläggning på alla placeringar. Vi nyttjar nu helger och nätter i större utsträckning än tidigare. Detta leder till mindre trängsel med andra utbildningsläkare. Tidigare har man som AT-läkare till exempel inte arbetat nattetid inom psykiatrin. Införandet av nattjourer har mötts positivt av AT-läkargruppen, då det medför möjlighet att träffa flera patienter då flödet av akut sjuka patienter inom psykiatrin är stort nattetid. Pernilla Rundlöf Nygren Akademiska klättrar i årlig ST-ranking
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=