RONDEN NUMMER 2 2024 8 Vi tar hissen en trappa ner vid ingång 85 och hamnar i ett förråd utan fönster. Här jobbar Catarina Frigell som hjälpmedelstekniker och dessutom är hon fysioterapiassistent. Hon kan sin sak och det märks direkt; vårt möte får en oväntad rivstart. – Nej, nej. Så där kan du inte gå omkring, säger Catarina Frigell beslutsamt när hon ser mig. Vad menar hon? Broccoli mellan tänderna? Innan vi hälsat går hennes professionella autopilot igång. Hon ser det som inte syns och ber mig vända upp-och-ner på mina kryckor. Mycket riktigt: Gummiplupparna under är utslitna. – Snart återstår bara metall, konstaterar hon och kollegan Susan Kall byter ut mina slitna mot ett fräscht par. Själv hade jag ingen aning om att kryckor slits och har aldrig blivit så väl omhändertagen. – Jo, vi är är så här trevliga på den här avdelningen, säger Catarina, skrattar och avslöjar att det har gett henne ovärderliga kontakter på sjukhuset. Och hon är serviceinriktad. Någon beskrev henne så här i en nominering till regionens kalender: ”Hon kan sjukhuset utan och innan, och kan alltid svara på frågor som patienter eller personal har kring sjukhuset. Hon är väldigt karismatisk …” – Är det något som jag inte kan svara på så brukar jag ta reda på det, säger hon. En annan förklaring till att hon besvarar frågor som en levande uppslagsbok är att hon kom till Akademiska för 45 år sedan. Sedan dess har hon jobbat på många avdelningar. – Jag kom hit som 15-åring. Under den förhistoriska tiden var det jättelätt att få sommarjobb. Man gick till den gamla, fina personalbyggnaden och sa vad man hette och vad man ville göra, säger Catarina, vars första sommarjobb var på akuten. Då fanns inga datorer, inget Cosmic, däremot en apparat där man skrev in patientens personnummer och namn, sedan for den informationen ner till journalarkivet, varpå Catarina plockade fram journalen och tog den till akuten. I bästa fall. – Lustigt nog hade jag en så här stor nyckelknippa, säger hon och måttar 15 centimeter med händerna i luften. – Journalerna var inte alltid insorterade utan jag fick ofta gå runt i läkarrummen och leta efter dem. Catarina Frigell är uppväxt i flera länder och föddes i USA. Dit flyttade hennes mamma på 1950-talet och träffade en gift man. Han valde dock att återvända till sin fru. Några år senare träffade Catarinas mamma en marockansk man. Som treåring fick Catarina flytta med sin nya familj till Marocko. Där bodde hon flera år av sina uppväxt innan familjen flyttade tillbaka till Sverige. Efter gymnasiet åkte Catarina till Frankrike. – Franska var ju mitt förstaspråk i Marocko och det ville jag underhålla. Arabiskan hade jag tyvärr tappat, säger hon. Många år senare, när hon var 47 år, skulle en livslögn Personfakta Namn: Catarina Frigell Yrke: Hjälpmedelstekniker och fysioterapiassistent Bor: Rickomberga Familj: Tre döttrar, fem barnbarn och Sören, yngsta dotterns och hennes mans tax. Ålder: 60 år Längtar efter: Fred. Skulle aldrig: Behandla någon orättvist. Lyssnar på: Mänskliga berättelser. Tittar på: Naturen. Fritid: Motion i måttlig mängd, som att träna två gånger i veckan eller utföra en challenge med löpning 20 minuter varje dag i tre månader. Matlagning. Vill resa till: Södra Utah på grund av dess obebodda vidder att utforska. Viktigast i livet: Familjen. Ful ovana: Slickar ibland på fingret när hon ska vända blad. Okänd talang: Kan teckenspråk. Motto: Den goda viljan. Porträttet Catarina Frigell, hjälpmedelstekniker och fysioterapiassistent "Mötena med personal och patienter gör att jag älskar mitt jobb"
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=