följa den grafiska profilen skapas och bibehålls ett enhetligt utseende för organisationen. – Akademiska sjukhuset och UL är idag mycket starka varumärken; de är välkända och har gott renommé. I stället för att regionens alla verksamheter externt verkar under Region Uppsala, förtydligar vi att Akademiska och UL är en del av Region Uppsala, och drar på så vis nytta av varandras styrkor, säger Rebecca Fredriksson. Ur regionens perspektiv är det ingen nackdel att Akademiska sjukhuset har ett starkt eget varumärke – tvärtom. – Låt mig försöka göra en liknelse: Akademiska och alla regionens verksamheter ingår i en koncern, en familj. Alla i familjen bär ett efternamn, som är Region Uppsala. Om jag dessutom är känd under mitt förnamn försvagar inte det mitt efternamn. Genom att förtydliga att Akademiska sjukhuset är en del av Region Uppsala kan vi försöka dra fördel av styrkan för hela familjen, alla regionens verksamheter. Om vi däremot agerar utifrån att det skulle råda en konkurrens internt, då försvagar vi oss själva i relation till andra aktörer, såsom privata vårdgivare och andra regioner. Vi kan konkret mäta hur vi ibland, på grund av intern konkurrens, syns sämre än exempelvis andra regioner, säger Rebecca Fredriksson. I mätningar av allmänhetens kännedom om och förtroende för olika samhällsaktörer brukar Akademiska ligga mycket högt. Samma gäller för Region Uppsala – trots att de resurser som läggs på att öka sådan kännedom tidigare huvudsakligen har gått till förvaltningarna och deras egna varumärken. Konkret kan sådana insatser till exempel handla om att sprida kunskap och kännedom om den vård som erbjuds invånarna, eller att visa för potentiella blivande medarbetare vad sjukhuset och regionen har att erbjuda som arbetsgivare och arbetsplats. Pandemin gjorde dock stor skillnad vad gäller invånarnas kännedom om regionen som helhet – som annars ofta sägs vara bristfällig, särskilt vad gäller uppdelningen av ansvarsområden mellan kommun och region. – Under pandemin behövde vi samarbeta kommunikativt. Givetvis upphörde inte kommunikationen från enskilda förvaltningar, men mycket kommunicerades med Region Uppsala som avsändare. Varumärket mer än fördubblades i kännedom. I vissa mätningar, exempelvis bland nyutexaminerade sjuksköterskor, var det till och med starkare än Akademiska sjukhuset – ganska imponerande med tanke på att inga medel har lagts på satsningar och att namnet uppstod först 2017, när Landstinget i Uppsala län omvandlades till Region Uppsala, säger Rebecca Fredriksson. HANNES LJUNGHALL Akademiska har haft huvuddelen av verksamheten samlad på sjukhusets nuvarande kärnområde sedan mitten av 1800-talet. Framtiden kan dock se annorlunda ut. Hans-Olov Hellström, biträdande sjukhusdirektör med ansvar för fastighetsfrågor, har genom åren ofta påtalat att sjukhuset inte är en plats, utan en organisation. – Det har funnits en bristfällig medvetenhet om detta inom sjukhuset kan man väl säga, som har yttrat sig i att det har funnits en ovilja att förlägga verksamheter utanför kärnområdet, även om det ju i sig inte innebär att man ”bryts loss” från organisationen. Organisationen utgörs ju av alla oss som jobbar inom Akademiska, säger han. Ronden har tidigare berättat om att tekniska system och lokaler i centralblocket är uttjänta. Enligt en tidigare utredning går det inte att renovera centralblocket utan kraftiga störningar för sjukhusets verksamhet under drygt 30 års tid. Därför har en ny förstudie startats för att se över möjligheten till kompletterande sjukhusbyggnader utanför sjukhusområdet. – Utredningen har tittat på tre scenarier, där två av dessa ger ett universitetssjukhus på två platser i olika varianter, och ett där nuvarande område innefattar allt. Problemet med det sistnämnda scenariot är att störningarna skulle vara för omfattande och att tomten helt enkelt inte räcker till. Just nu håller vi på med att färdigställa rapporten, som ska presenteras för våra politiska beslutsfattare i augusti och september, säger HansOlov Hellström. Finns risker med att splittra det samlade sjukhusområdet? – Det är inte självklart att alla delar av ett universitetssjukhus behöver befinna sig på samma plats, det kan till och med vara så att det är en fördel att göra en uppdelning geografiskt, beroende på vilken typ av vård som ska ges på respektive plats. Och för många delar av vår verksamhet som idag är lokaliserade på andra platser är detta en nödvändighet för att kunna verka och ta hand om våra patienter. Men det finns absolut risker och utmaningar med att dela upp oss på två platser, inte minst vad gäller kompetensförsörjning. Man tappar ju samordningsvinster med att vara på en plats om man delar upp verksamheten, det kommer krävas flera medarbetare. HANNES LJUNGHALL RONDEN NUMMER 2 2024 REBECCA FREDRIKSSON, KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR REGION UPPSALA: »Genom att förtydliga att Akademiska och UL är en del av Region Uppsala drar vi nytta av varandras styrkor.« »Det har funnits en ovilja att förlägga verksamheter utanför kärnområdet« "Akademiska är inte en plats, utan en organisation" Hans-Olov Hellström i centralblocket, vars lokaler och tekniska system är uttjänta. FOTO: STAFFAN CLAESSON
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=