AKADEMISKA SJUKHUSETS PERSONALTIDNING NUMMER 2 2024 DAGBOKEN "Jag lämnar ofta jobbet med en wow-känsla" TEMA Bilden av Akademiska EKONOMI Fortsatt tufft ekonomiskt läge för sjukhuset KRÖNIKA Vi måste våga prata om sjuksköterskans förändrade roll 26 11 3 PORTRÄTTET Hjälpmedelsteknikern och fysioterapiassistenten Catarina Frigell kom till Akademiska för 45 år sedan. Rondens reporter möter henne på kryckor och blir själv snabbt omhändertagen som aldrig förr. "Vi är så här trevliga på den här avdelningen", skrattar Catarina och säger att det har gett henne ovärderliga kontakter på sjukhuset. 8 Catarina ger alla ett bra bemötande
Nummer 2 2024 Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan 1960. Redaktion ronden@akademiska.se Redaktör Hannes Ljunghall 018-611 32 27 hannes.ljunghall@regionuppsala.se Ansvarig utgivare Pia Olave Tryck Tryckservice i Ängelholm AB Tryckt på MultiArt Matt 100 g Annonser ronden@akademiska.se 018-611 32 27 Ronden Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala ronden@akademiska.se Manusstopp nr 3/2024: 5 september MÖTEN MED PERSONAL OCH PATIENTER BERIKAR Catarina Frigell kom till Akademiska för 45 år sedan och älskar fortfarande sitt jobb. Sidan 8 BILDEN AV AKADEMISKA Ronden gör en djupdykning i sjukhusets identitet. Sidan 11–22 I detta nummer Daglig styrning på infektionsavdelning 30 F, där avdelningschef Ellen Gessbo Tiusanen går igenom aktuell status för inneliggande patienter vad gäller riskbedömningar för fall, nutrition och trycksår. RONDEN NUMMER 2 2024 Bilden av Akademiska Temat för detta nummer är "bilden av Akademiska". Detta syftar på den samlade bild som vi och vår omvärld skapar av sjukhuset. Hur ser vi på oss själva, hur ser andra på oss, och vilken roll spelar denna bild? Ronden gör en djupdykning i sjukhusets identitet på sidan 11–22 och samma tema återspeglas även på de sista sidorna, där sjukhusets presschef och kommunikationsansvarige har ordet. Ronden har lång pressläggningstid, vilket innebär att vi denna gång inte tar upp hur sjukhuset påverkas av Vårdförbundets i skrivande stund pågående blockad – läget kan se helt annorlunda ut när denna tidning når läsarna. REDAKTÖR HANNES LJUNGHALL »Vi låg betydligt lägre för två år sedan.« Genom daglig uppföljning har infektionsavdelning 30F blivit allt bättre på att dokumentera riskbedömningar för fall, nutrition och trycksår för sina inneliggande patienter. Sidan 6 8 14 21 26 "ATT HAMNA I FLOW ÄR EN SKÖN KÄNSLA" Sjukhusets presschef Elisabeth Tysk skriver dagboken i detta nummer. Sidan 26–27 Anngela Ingvarsson »Vi måste våga prata om sjuksköterskans förändrade roll« Sidan 22
Aktuellt 3 RONDEN NUMMER 2 2024 ChatGPT kan ge tio gånger snabbare journalanteckningar IT Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten. – I flera år har debatten handlat om hur vi kan förbättra effektiviteten inom sjukvården. Tack vare framsteg inom generativ AI, särskilt med språkmodeller som ChatGPT, öppnas nu dörren för att minska det administrativa arbetet för vårdpersonalen. Genom användning av AI för att skapa medicinska dokument kan läkare ägna mer tid åt sina patienter, säger Cyrus Brodén, ortopedläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Forskarna utgick från sex virtuella patientfall som efterliknade verkliga fall i både struktur och innehåll. Utskrivningsdokument för varje fall genererades av ortopedläkare. Sedan uppmanades ChatGPT-4 att generera samma anteckningar. Kvalitetsbedömningen utfördes av en expertpanel på 15 personer som var omedvetna om källan till dokumenten. Som ett sekundärt mått jämfördes tiden som krävdes för att skapa dokumenten. – Resultatet visar att ChatGPT-4 och mänskligt genererade anteckningar övergripande är jämförbara i kvalitet, men ChatGPT4 genererade utskrivningsdokument tio gånger snabbare än läkarna, säger Cyrus Brodén. Akademiska sjukhusets produktion och tillgänglighet har förbättrats, men sjukhuset ser samtidigt ut att gå mot ett stort ekonomiskt underskott. Efter årets tre första månader redovisade sjukhuset ett negativt resultat på 269 miljoner kronor och årsprognosen landar på minus 962 miljoner kronor. – Vi behöver fortsätta arbeta med att minska sjukhusets kostnader, men det gäller att vi gör det på ett sätt som är långsiktigt hållbart – inte bara vad gäller ekonomin, utan även vad gäller vårdkvalitet och medarbetarnas arbetsmiljö, säger sjukhusets ekonomichef Ylva Opard. Ökad produktion och tillgänglighet innebär högre kostnader, och Ylva Opard säger att de negativa siffrorna i ekonomin främst beror på att sjukhuset inte har fått ökad ersättning för c-länsvården i samma utsträckning som kostnaderna har ökat. Antalet anställda har ökat med 330 årsarbetare jämfört med januari-mars föregående år. Det avspeglar sig i vårdproduktionen, som under samma period har ökat med 6,3 procent, vilket motsvarar 13 210 fler vårdkontakter. Antalet årsanställda beräknas efter hur många personer som är i tjänst; utöver nyrekrytering påverkas antalet årsanställda positivt exempelvis av att sjukfrånvaron har minskat, det vill säga av att fler personer är i tjänst. Tillgängligheten har förbättrats jämfört med mars föregående år. 12 600 personer väntar på ett första besök, vilket är omkring 3 000 färre än mars föregående år. 5 400 personer väntar på operation, behandling eller utredning, vilket är 600 personer färre än mars föregående år. För att Akademiska sjukhuset ska nå en ekonomi i balans under 2024 krävs stora besparingsåtgärder. Den ekonomiska ram som regionstyrelsen beslutade i juni 2023 innebär att sjukhuset behöver minska nettokostnaderna med 1 500 miljoner kronor under 2024, och denna ram kvarstår. Alla verksamheter arbetar nu med att ta fram åtgärder för att minska kostnaderna. Totalt hade verksamheterna den 31 mars registrerat 154 åtgärder som beräknades kunna minska kostnaderna under 2024 med 345 miljoner kronor. Under mars och april har områdescheferna tillsammans med områdescontrollerna genomfört tre workshops i syfte att ta fram gemensamma åtgärder. Inriktningen har varit utifrån fyra olika perspektiv: produktion, bemanning, medicinsk service och centrala åtgärder/inköp. I den föreslagna Regionplan och budget för 2025 som regionfullmäktige beslutar om i juni föreslås sjukhuset få pengar för att öka perukbidraget med 1,1 miljoner kronor. 4 miljoner kronor går till att minska den nyligen införda patientavgiften för ambulansen, 10 miljoner kronor anslås för att förbättra tillgängligheten inom barn och ungdomspsykiatrin. Dessutom anslås 100 miljoner kronor som ska användas för att förbättra tillgängligheten till övriga verksamheter, exakt på vilket sätt ska bestämmas längre fram av sjukhuset i dialog med de politiska uppdragsgivarna i regionen. HANNES LJUNGHALL Fortsatt tufft ekonomiskt läge Stort underskott i prognosen för 2024 YLVA OPARD, EKONOMICHEF: »Det gäller att vi minskar sjukhusets kostnader på ett sätt som är långsiktigt hållbart.« Cyrus Brodén
Arbetet med att fasa ut merparten av sjukhusets hyrpersonal fortskrider enligt plan. Vid månadsskiftet april/maj hade över hälften av hyrpersonalen fasats ut. Enligt utfasningsplanen skulle minst 50 procent av den befintliga hyrpersonalen på sjukhuset (jämfört med antal årsarbetare i oktober 2023) vara avvecklad den 30 april. Vid Rondens pressläggning låg denna siffra på 53 procent. Den sista september ska minst 75 procent ha fasats ut och den sista november minst 90 procent. Sommarperioden hanteras som en planerad avvikelse, då det tillfälligt tillåts en högre andel hyrpersonal, för att den ordinarie personalen ska ha möjlighet att ta ut sin sommarsemester. – Jag är glad och stolt över alla som bidrar till det här resultatet. Det här hade aldrig varit möjligt om det inte vore för det hårda arbete som medarbetare och chefer på alla nivåer har utfört. Det visar vilket engagemang som finns för att vår gemensamma arbetsplats ska vara så bra som möjligt, säger sjukhusdirektör Marianne van Rooijen. Sjukhusledningen har beslutat att projektet ska fortsätta under resten av 2024, och att det är viktigt att arbetet sker i två parallella spår – dels att fasa ut hyrpersonal, dels att samtidigt planera och genomföra aktiviteter som bidrar till en hållbar och attraktiv arbetsplats. Med kostnader för inhyrd personal på över 400 miljoner kronor under 2023 och kraven på minskat underskott 2024 har det dock varit mycket fokus på själva utfasningsdelen i början av året. Sjukhuset anordnar månadsvisa workshops för avdelningschefer och biträdande avdelningschefer. Fokus ligger dels på arbetet med utfasning av hyrpersonal, dels på att skapa ett forum för dialog om goda exempel på hur man kan arbeta med att skapa och bibehålla en god arbetsplats. Exempel på teman som har lyfts hittills är förändrade arbetssätt, utvecklingsmöjligheter, ledarskap, RONDEN NUMMER 2 2024 4 Aktuellt Hälften av hyrpersona len har Viktigt delmål uppnått inom projektet för hållbar sjuksköter Henrik Lindman, verksamhetschef VO blod- och tumörsjukdomar, som har fasat ut 65 procent av hyrpersonalen (vecka 16): Vilka insatser arbetar ni med för att fasa ut hyrpersonal? – Vi arbetar väldigt brett med utfasningen. Främst handlar det om att skapa en trivsam arbetsmiljö som bidrar till att man vill stanna på arbetsplatsen. Vi har även arbetat med rekrytering, där vi har uppdaterat annonser för att förtydliga både vad vi erbjuder och vad vi eftersöker. Framåt kommer vi arbeta med att se över om vi kan ha delade tjänster mellan öppenvården och slutenvården för att se om det är attraktivt. Sedan har vi en dialog med de sjuksköterskor som vi anser skulle passa bra hos oss som nu är hos oss via bemanningsföretag. – Vi arbetar mycket med att skapa stöttning för våra medarbetare. Dels handlar det om att ha kliniska handledare och närvarande chefer. Dessutom har vi en god psykosocial arbetsmiljö där vi engagerar samtliga medarbetare i det arbetet. Vi har dagliga reflektioner med mindfulness för att skapa återhämtning i vardagen. 100 A har teamtemp dagligen för dagpersonalen med hjälp av verktyget i Divis. Vi gör många olika saker på området, dessa är endast några exempel. Hur ser det ut inför sommaren? – Sommaren ser tuff ut på sina håll och vi kan inte hålla lika många vårdplatser öppet som vi hade önskat. Egentligen behöver avdelningarna bemannas upp för att ordinarie personal ska få ledigt, men vi tror att det kan bli svårt att få tag på tillräckligt med hyrpersonal. Marie Foconi, tf verksamhetschef VO anestesi, operation och intensivvård, som har fasat ut 62 procent av hyrpersonalen (vecka 16): Vilka insatser arbetar ni med för att fasa ut hyrpersonal? – Vi drog igång ett omfattande arbete för två år sedan i syfte att lyckas bättre med att behålla och rekrytera medarbetare. Det har varit viktigt att betona att fokus främst ligger på att behålla snarare än att nyrekrytera – det är våra egna, befintliga medarbetare som är viktigast. Liksom inom andra VO:n har vi kommit olika långt inom olika enheter. Alla hade inte bemanningspersonal i utgångsläget,
RONDEN NUMMER 2 2024 5 fasats ut skebemanning: Krönika Cornelia Moström Jag måste erkänna att jag är en av dem. En av alla dem som utbildat mig till sjuksköterska, men som efter en mycket kort karriär i yrket lämnade vården för att arbeta med andra saker. Jag är även en av dem som läste en vidareutbildning till specialistsjuksköterska, men som aldrig arbetat med det jag har läst vidare till. Det kanske är lite obekvämt att höra, men vi finns där ute. Många precis som mig. Jag lämnade ett yrke som jag är utbildad inom och där jag har både en kandidat och magisterexamen till förmån för ett okvalificerat arbete utan krav på högre utbildning. Varför lämnade jag och så många med mig yrket som sjuksköterska? Min tolkning är att upplevelsen mellan krav och resurser var i obalans. Jag upplevde att mitt arbete som sjuksköterska innebar en stor psykisk stress, även om det är ett meningsfullt och viktigt arbete. Det var svårt att leva upp till mina egna och vad jag trodde även andras förväntningar, speciellt som nyutexaminerad sjuksköterska. Jag upplevde att jag förväntades leverera på samma höga nivå som mina kollegor som arbetat många fler år än mig. Sedan två år är jag ”tillbaka”. Inte i rollen som sjuksköterska, utan i rollen som chef. Det jag har med mig från min tid utanför vården är en djupare förståelse för varför personal (speciellt sjuksköterskor) väljer att lämna vården. Min egen erfarenhet har jag med mig i mitt arbete kring att försöka skapa en god arbetsmiljö, där jag inte vill att några sjuksköterskor som arbetar hos mig ska lämna arbetet på grund av faktorer som vi kan arbeta med och förbättra på avdelningen. Jag tror på att göra medarbetarna delaktiga i avdelningens uppdrag och vision, och i och med det skapa engagemang för den arbetsplats vi vistas på närmare 2 000 timmar per år. Jag ser att mycket har förbättrats och utvecklats de senaste åren och det ger mig hopp och tro att vi är fler sjuksköterskor som lämnat, men som nu kommer tillbaka. Som medarbetare har vi en stor kraft i att påverka vår arbetsmiljö. Det är vi som tillsammans skapar förutsättningarna för att personal ska trivas och vara kvar. Det är vi som sprider det goda ryktet kring våra enheter och som tillsammans kan arbeta för att skapa en god arbetsmiljö där vi behåller medarbetare och även attraherar medarbetare till oss. Tillsammans skapar vi en tillvaro som ger oss mening och energi att orka även i framtiden. Att komma tillbaka »Mitt arbete som sjuksköterska innebar en stor psykisk stress« Cornelia Moström är avdelningschef för neurokirurgavdelning 85 E, dagsjukvården för neurokirurgi och neurologi och neurokirurgmottagningen och vissa hade lättare att nyrekrytera än andra. Det har varit viktigt att ha en gemensam strategisk plan, där avdelningarna har ett nära samarbete, och vi har kommit långt på vägen vad gäller det. Konkret har vi gjort många olika saker, till exempel har vi skapat en kompetensmodell för specialistsjuksköterskor, vi försöker skapa möjlighet till tid för utveckling, vi har inrättat professionsråd för operationssjuksköterskor och vi har sett över schemaläggningen, med mera. Hur ser det ut inför sommaren? – Vi har avvecklat över 60 procent av vår sammanlagda hyrpersonal. För att våra medarbetare ska kunna ta ut sin sommarledighet kommer vi dock att behöva ta in mer hyrpersonal tillfälligt; sedan går vi tillbaka till vår avvecklingsplan i september. Man kan likna sommaren vid en planerad avvikelse på det sättet. Vi har dock haft svårt att få tag i tillräckligt mycket hyrpersonal till sommaren, vi har bara kommit halvvägs där än så länge. arbetsmiljö samt att behålla och rekrytera. Medarbetare deltar som samtalsledare och delger hur de arbetar med ett specifikt område och delar med sig av goda exempel. – Konkreta ämnen har varit schemaläggning, hur det nya nationella avtalet för hyrbemanning fungerar, hur man kan ta del av den interna bemanningsenhetens tjänster eller vad som är viktigt i rekryteringssamtalet. Utvärderingen av workshopstillfällena visar att de gett inspiration och engagemang bland dem som deltagit, säger projektledaren Karolina Eriksson. HANNES LJUNGHALL
KVALITETSARBETE Tack vare daglig uppföljning har infektionsavdelning 30 F blivit betydligt bättre på att dokumentera riskbedömningar för fall, nutrition och trycksår för sina inneliggande patienter. –Nästa steg blir att på samma sätt följa upp vilka åtgärder som vidtas för att minimera de risker som identifieras, säger avdelningschef Ellen Gessbo Tiusanen. Alla patienter som läggs in på en slutenvårdsavdelning på Akademiska ska riskbedömas för fall, nutrition och trycksår inom åtta timmar efter inskrivning, för att man sedan ska kunna vidta åtgärder som minskar riskerna. Sjukhusets målvärde är att riskbedömningen ska utföras på minst 75 procent av patienterna. – När vi började jobba mer aktivt med det här för två år sedan låg vi betydligt lägre än så, vissa dagar kunde det vara så lite som 20 procent av våra patienter som var riskbedömda. Numera ligger vi nästan alltid över 75 procent; hela förra veckan låg vi på mellan 80–85 procent, säger Ellen Gessbo Tiusanen. Hon förklarar skillnaden främst genom en ökad medvetenhet på avdelningen om hur pass viktiga riskbedömningarna faktiskt är. Detta har uppnåtts främst genom att frågan har blivit en stående punkt på avdelningens dagliga styrning vid den digitala Divistavlan. –Vår kvalitetsansvariga sjuksköterska såg till att vi fick in riskbedömningar för fall, nutrition och trycksår i Divis. Det gör att vi kan koppla det här direkt till rapport- och analysverktyget SAS i daglig styrning. Vi kan se varje dag hur vi ligger till och vilka patienter som ännu inte är riskbedömda. Ansvaret ligger i första hand på det vårdlag som ansvarar för patienten, men ibland kan vi ge någon som har lite mer tid över i uppdrag att gå igenom alla riskbedömningar på alla patienter, särskilt om siffrorna har gått ner generellt inom ett visst område, säger Ellen Gessbo Tiusanen. På det här sättet fångar man inte bara in enstaka missade riskbedömningar i närtid, över tid ger det också en ökad medvetenhet om att bedömningarna alltid ska utföras och varför det är viktigt - att man bidrar aktivt till att många patienter slipper drabbas av fall, nutritionsproblem eller trycksår. Nästa steg för avdelningen är att jobba på samma sätt med att följa upp vilka åtgärder som vidtas där det föreligger en risk. Vid fallrisk kan det till exempel behövas en larmmatta eller liknande. Det kan också behövas tätare tillsyn av patienten eller så behöver vi ett extravak. Vid trycksårsrisk kan patienten behöva vändas enligt ett särskilt vändschema, eller få andra typer av lägesändringar utförda. – Vi vet att siffrorna över antalet utförda åtgärder släpar efter jämfört med riskbedömningarna, så det är något vi behöver ta krafttag kring. Kvalitetsansvarig sjuksköterska arbetar nu med att få in även detta i Divis så att vi kan följa upp det vid daglig styrning på samma sätt som riskbedömningarna, säger Ellen Gessbo Tiusanen. HANNES LJUNGHALL 6 Ellen Gessbo Tiusanen RONDEN NUMMER 2 2024 Daglig uppföljning ger bättre koll på riskbedömingarna FOTO: STAFFAN CLAESSON Daglig styrning på infektionsavdelning 30 F. Avdelningschefen Ellen Gessbo Tiusanen tar numera alltid upp aktuell status för inneliggande patienter vad gäller riskbedömningar för fall, nutrition och trycksår: "Vi kan se varje dag hur vi ligger till och vilka patienter som ännu inte är riskbedömda."
UTVECKLING Den 25 mars infördes en ny rutin för medicinsk märkning som förtydligar det medicinska ansvaret inom den akuta vuxensomatiska c-länsvården. – Det kommer förhoppningsvis att ge ett bättre omhändertagande av våra patienter. En viktig grupp är de multisjuka äldre, där ansvaret har varit för otydligt tidigare. Det har bland annat lett till att de har fått många olika läkarkontakter på akuten innan de har sorterats rätt, med resultat att de har blivit kvar på akuten alldeles för länge, säger chefsläkare Ulla Olsson Strömberg. De multisjuka äldre utgör en stor del av de patienter som behöver akutsjukvård. De har många underliggande diagnoser och när de har sökt akut för en viss sak har det ofta varit svårt att få en specialitet att ta huvudansvaret. – I rådande vårdplatsbrist är det naturligt att man vill värna sitt eget område, men det har bidragit till långa väntetider och stockning av patienter på akuten. Nu har vi tydliggjort vem som har mandat att ta beslut om var patienten ska vårdas, vilket är extra viktigt under jourtid. Vi hoppas att detta ska innebära en snabb förändring till det bättre, säger Ulla Olsson Strömberg. I arbetet för att förtydliga vilken specialitet som har ansvaret för en viss diagnosgrupp har ingått att definiera själva patientgrupperna. – Det har inte funnits en exakt definition tidigare av exempelvis vad som är en geriatrisk patient. Vi har behövt jobba mycket med det och även med att definiera hur övriga specialiteters uppdrag ser ut, säger Ulla Olsson Strömberg. De geriatriska patienterna får nu en ny typ av märkning, bland annat i syfte att tydliggöra hur stor patientgruppen faktiskt är. Det här är något som behöver klarläggas inför planeringen av framtidens sjukvård. – Vi har en demografisk utveckling som tyder på att behovet av geriatriska vårdplatser kommer att öka. Det kan på sikt leda till att en större del av vårdens resurser läggs på de äldre, men det är ännu oklart hur detta uppdrag ser ut och det här är ett sätt att sätta siffror på det. En typ av märkning som inte har funnits tidigare gäller patienter i behov bassjukvård. Här ingår mindre allvarliga sjukdomar som vissa urinvägsinfektioner, lunginflammationer och viroser. Samtliga verksamhetsområden förväntas nu bidra till vården av dessa patienter. Sammantaget ska den nya rutinen för medicinsk märkning leda till att varje patient får rätt vård, att nyttjandet av specialistvården optimeras och att antalet utlokaliseringar och vistelsetiden på akuten minskar. – Det har fortfarande gått för kort tid för att vi ska kunna göra en ordentlig utvärdering. Vi kommer att följa upp detta fortlöpande; mitt intryck är att det har gått bra så här långt. Samtidigt kommer vi att behöva göra vissa justeringar efterhand. Det är alltid barnsjukdomar i början av större förändringar och för vissa patientgrupper är det ännu inte helt klart var de ska höra hemma, säger Ulla Olsson Strömberg. Biplob Shanewas, sektionschef för akutsjukvård, tror att den nya rutinen kommer att vara positiv för både patienter och medarbetare. – Om vi i början av dagen har över 30 inskrivningsklara patienter på akutmottagningen påverkar det vårt huvudansvar – att ta hand om akut sjuka patienter. Varje inskrivningsklar patient är en överbeläggning på akutmottagningen. Rätt märkning gör att patienterna får en vårdplats snabbare, med rätt patient på rätt plats. Det kommer att förbättra vårt genomflöde och förstärker både patientsäkerhet och arbetsmiljö på akutmottagningen, säger han. HANNES LJUNGHALL Gunilla Wahlström 7 Gunilla Wahlström ny biträdande sjukhusdirektör SJUKHUSLEDNINGEN Den 19 augusti tillträder Gunilla Wahlström som ny biträdande sjukhusdirektör med övergripande ansvar för produktionsfrågor på Akademiska sjukhuset. Gunilla kommer närmast från Capio S:t Göran där hon för närvarande är verksamhetschef för medicin- och infektionskliniken. – Gunilla har en bred erfarenhet inom akut slutenvård och öppenvård med fram- och bakjourer och därtill många år som chef och ledare. Detta tillsammans med hennes erfarenhet av att arbeta med övergripande stora frågeställningar nära politik och tjänstemän kommer att bidra till Akademiskas arbete för att fortsätta vara ett universitetssjukhus i världsklass. Jag känner mig glad och förväntansfull inför vårt kommande samarbete, säger sjukhusdirektör Marianne van Rooijen . – Jag ser fram emot att lära känna verksamheterna på Akademiska och sätta mig in i utmaningarna och möjligheterna. Det är en spännande och viktig roll som jag nu axlar och jag känner ödmjukhet inför detta, säger Gunilla Wahlström. JOHAN EHRNING RONDEN NUMMER 2 2024 Ny medicinsk märkning förtydligar ansvaret Ändrade rutiner inom akutsjukvården: ULLA OLSSON STRÖMBERG, CHEFSLÄKARE: »Många har blivit kvar på akuten alldeles för länge.«
RONDEN NUMMER 2 2024 8 Vi tar hissen en trappa ner vid ingång 85 och hamnar i ett förråd utan fönster. Här jobbar Catarina Frigell som hjälpmedelstekniker och dessutom är hon fysioterapiassistent. Hon kan sin sak och det märks direkt; vårt möte får en oväntad rivstart. – Nej, nej. Så där kan du inte gå omkring, säger Catarina Frigell beslutsamt när hon ser mig. Vad menar hon? Broccoli mellan tänderna? Innan vi hälsat går hennes professionella autopilot igång. Hon ser det som inte syns och ber mig vända upp-och-ner på mina kryckor. Mycket riktigt: Gummiplupparna under är utslitna. – Snart återstår bara metall, konstaterar hon och kollegan Susan Kall byter ut mina slitna mot ett fräscht par. Själv hade jag ingen aning om att kryckor slits och har aldrig blivit så väl omhändertagen. – Jo, vi är är så här trevliga på den här avdelningen, säger Catarina, skrattar och avslöjar att det har gett henne ovärderliga kontakter på sjukhuset. Och hon är serviceinriktad. Någon beskrev henne så här i en nominering till regionens kalender: ”Hon kan sjukhuset utan och innan, och kan alltid svara på frågor som patienter eller personal har kring sjukhuset. Hon är väldigt karismatisk …” – Är det något som jag inte kan svara på så brukar jag ta reda på det, säger hon. En annan förklaring till att hon besvarar frågor som en levande uppslagsbok är att hon kom till Akademiska för 45 år sedan. Sedan dess har hon jobbat på många avdelningar. – Jag kom hit som 15-åring. Under den förhistoriska tiden var det jättelätt att få sommarjobb. Man gick till den gamla, fina personalbyggnaden och sa vad man hette och vad man ville göra, säger Catarina, vars första sommarjobb var på akuten. Då fanns inga datorer, inget Cosmic, däremot en apparat där man skrev in patientens personnummer och namn, sedan for den informationen ner till journalarkivet, varpå Catarina plockade fram journalen och tog den till akuten. I bästa fall. – Lustigt nog hade jag en så här stor nyckelknippa, säger hon och måttar 15 centimeter med händerna i luften. – Journalerna var inte alltid insorterade utan jag fick ofta gå runt i läkarrummen och leta efter dem. Catarina Frigell är uppväxt i flera länder och föddes i USA. Dit flyttade hennes mamma på 1950-talet och träffade en gift man. Han valde dock att återvända till sin fru. Några år senare träffade Catarinas mamma en marockansk man. Som treåring fick Catarina flytta med sin nya familj till Marocko. Där bodde hon flera år av sina uppväxt innan familjen flyttade tillbaka till Sverige. Efter gymnasiet åkte Catarina till Frankrike. – Franska var ju mitt förstaspråk i Marocko och det ville jag underhålla. Arabiskan hade jag tyvärr tappat, säger hon. Många år senare, när hon var 47 år, skulle en livslögn Personfakta Namn: Catarina Frigell Yrke: Hjälpmedelstekniker och fysioterapiassistent Bor: Rickomberga Familj: Tre döttrar, fem barnbarn och Sören, yngsta dotterns och hennes mans tax. Ålder: 60 år Längtar efter: Fred. Skulle aldrig: Behandla någon orättvist. Lyssnar på: Mänskliga berättelser. Tittar på: Naturen. Fritid: Motion i måttlig mängd, som att träna två gånger i veckan eller utföra en challenge med löpning 20 minuter varje dag i tre månader. Matlagning. Vill resa till: Södra Utah på grund av dess obebodda vidder att utforska. Viktigast i livet: Familjen. Ful ovana: Slickar ibland på fingret när hon ska vända blad. Okänd talang: Kan teckenspråk. Motto: Den goda viljan. Porträttet Catarina Frigell, hjälpmedelstekniker och fysioterapiassistent "Mötena med personal och patienter gör att jag älskar mitt jobb"
RONDEN NUMMER 2 2024 9 avslöjas: Hennes biologiska pappa, var inte pappan som hon vuxit upp med, utan han var amerikan och hon hade åtta amerikanska syskon. – Jag gjorde lite släktforskning och via Facebook fick jag kontakt med en syster. Deras mamma hade talat om för dem att pappan har gjort ett litet snedsteg. Så de visste om mig, men jag visste inte om dem, säger Catarina. Hon reste till USA för att träffa sina åtta syskon. De berikar hennes liv tycker hon. Titt som tätt kommer arbetsterapeuter in i förrådet. De letar efter rullstolar i rätt storlek. Här inne har allt sin plats: kryckor, rollatorer, toaförhöjare, rullstolar och avlastande dynor till stolarna. – Vår viktigaste uppgift är att se till att det finns bashjälpmedel för att patienterna som är färdigbehandlade ska kunna åka hem utan dröjsmål. Utskrivningen får inte fördröjas på grund av att det saknas rullstolar eller rullatorer, säger Catarina Frigell. En arbetsuppgift som hon gärna skulle slippa är att skura rullstolar för hand. Dagen innan vi ses tvättade hon sex stycken med diskborste. Högst på Catarinas önskelista över förbättringar står apparaten: diskdesinfektor. En sådan är som en hiss, i vilken man kör in sex rullstolar in samtidigt och sen kommer de ut desinficerade och klara. Utöver att sköta hjälpmedelsförrådet är Catarina fysioterapiassistent och tränar patienter i höft-, hjärt- och knägrupper. Hon jobbar också med assisterad gymträning för patienter med neurologiska skador. – Det är de omväxlande arbetsuppgifterna och mötena med personal och patienter som gör att jag älskar mitt jobb, säger Catarina. Tidigare har hon jobbat med bassängträning och massage. Men den sortens rehab är nedlagd. Varför har du jobbat på Ackis så länge? – Förutom det positiva med ett rörligt jobb har jag alltid fått styrka och stöd av mina kollegor, både i glada och svåra stunder. LOTTA FRITHIOF Catarina Frigell peppar vid en träningsmaskin. Utöver att ansvara för hjälpmedelsförrådet jobbar hon även med assisterad träning för patienter på gymmet. Catarina Frigells tråkigaste arbetsuppgift är att skura rullstolar för hand. Hon, som är lösningsfokuserad, önskar en diskdesinfektor, en slags automat som tvättar sex stolar åt gången. FOTO: STAFFAN CLAESSON
RONDEN NUMMER 2 2024 10 Krönika Ulf Johnson Har ni sett tv-programmet På spåret? Två lag bestående av mer eller mindre kända kändisar försöker lista ut destinationen för en tågresa med ledning av en film ur lokförarens perspektiv, samt med ledtrådar av varierande svårighetsgrad. Varje frågefilm inleds med frasen ”Vart är vi på väg?”. Jag älskar På spåret och följer troget varje avsnitt. Ibland har jag fantiserat om en Akademiska-variant: Grönwallsalen är överfull med vitklädd studiopublik, på filmduken över de tävlande på podiet spelas en filmad kulvertresa från lås- och nyckelservice, hela vägen till psykiatrins lokaler i ingång 10. Två entusiastiskt ordvitsande medarbetare är domare, och till musikfrågorna har HR-avdelningen bildat ett enormt band. (Ni får gärna stjäla idén till en klinikfest eller medarbetardag!) Häromdagen slog det mig plötsligt att vardagslivet på sjukhuset faktiskt är ganska likt På spåret. Låt mig förklara: Under mina år på Ackis (vilket är fler än några, men färre än många) har jag ofta hört frågan ”Vart är vi på väg?”. Den har kanske formulerats lite olika, men det har alltid funnits en ovisshet om framtiden – ska regionen eller staten bestämma över sjukvården? Ska alla röntgenläkare avskedas och ersättas med AI? Och ska vi någonsin hålla budgeten? Stora delar av vår personaltidning handlar faktiskt om detta. Precis som i tv-programmet kommer också med jämna mellanrum ledtrådar om resans destination. Till exempel för inte så länge sedan Värdebaserad vård, eller ännu längre tillbaka i tiden Lean- och Kaizen-lappar. (Ni som inte vet vad det är – fråga en äldre kollega!) Bland de senaste ledtrådarna märks Förflyttningar och Arbeta datadrivet med kvalitet, vilket är de absolut svåraste hittills. Jag misstänker att det rör sig om diaboliskt invecklade ordlekar, som jag tyvärr inte lyckats lösa. Till skillnad från tv-programmet blir nämligen ledtrådarna aldrig lättare, och resans mål är hela tiden höljt i dunkel. Kanske är sjukhusledningen lyrikvänner och bedriver en Karin Boye-influerad framtidsstrategi (”nog finns det mål och mening i vår färd, men det är vägen som är mödan värd”). Kanske beror det bara på att framtiden per definition är något som man kan färdas mot, men aldrig komma fram till. Sådana frågor är för svåra och stora för mig. Jag nöjer mig om jag får lite trevligt snicksnack i fikarummet, och kan hjälpa en och annan sjuk medmänniska. Kanske är sådana enkla ting i själva verket målet med alltihop. Men jag vågar nog inte dra i nödbromsen riktigt än, det är säkrast att vänta in nästa ledtråd. Vart är vi på väg? »Kanske är framtiden per definition något som man kan färdas mot, men aldrig komma fram till.« Ulf Johnson är röntgenläkare på Akademiska sjukhuset Aktuellt Ny teknik ger säkrare landningar för helikoptern LUFTBUREN INTENSIVVÅRD Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför den nya tekniskt avancerade inflygningstekniken PinS (Point in space), som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats. – Den främsta fördelen med den nya inflygningstekniken är att vi kan flyga med högre exakthet, även vid ogynnsamma väderförhållanden och i mörker, då vi tidigare varit hänvisade till Ärna flygplats/Upplands flygflottilj. Tekniken kan liknas vid hur flygplan använder inflygningshjälpmedel för säkra inflygningar och landningar, säger Per Bondegård, chef för luftburen intensivvård. Med dagens regelverk för väder och mörker har vissa uppdrag inte kunnat genomföras till/från Akademiska sjukhusets helikopterflygplats. Det har krävts omlastning på en alternativ instrumentflygplats. I och med införandet av den nya inflygningstekniken blir det möjligt att genomföra patientsäkra transporter i sämre väder, eftersom regionens intensivvårdshelikopter och andra ambulanshelikoptrar ges bättre förutsättningar. – Tekniken medför en påtaglig kapacitetsökning i och med att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på en alternativ flygplats. Vi räknar med att PinS-proceduren kommer användas på ett 70-tal transporter per år, säger Per Bondegård. Han berättar att ett gediget arbete gjorts inför uppstarten av den nya inflygningstekniken PinS med hög precision (RNP0.3) till helikopterflygplatsen på Akademiska, med säkerhetsbevisning, hindermätning och procedurdesign. Detta har skett i nära samarbete med Upplands flygflottilj (F16), Arlanda och Akademiskas egen organisation för helikopterflygplatsen. ELISABETH TYSK Per Bondegård
11 RONDEN NUMMER 2 2024 Bilden av Akademiska Ronden gör en djupdykning i sjukhusets identitet. Hur uppfattar vi oss själva och hur uppfattar andra oss? Vilken roll spelar denna bild av Akademiska, och vad kan vi göra för att påverka den? TEXT HANNES LJUNGHALL, ELISABETH TYSK OCH EMELIE TINGVALL FOTO STAFFAN CLAESSON OCH JOHAN ALP FOTO: JOHAN ALP
Positiva resultat för Akademiska i stor attitydmätning: Bilden av Akademiska 12 RONDEN NUMMER 2 2024 Patienterna ger personalen hög Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023, som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus. Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. – Det är glädjande att Akademiska får bättre betyg på nästan alla punkter, att drygt sex av tio tillfrågade ger sjukhuset högt helhetsbetyg. Särskilt positivt är att personalen får betydligt högre betyg av patienter än i mätningen för tre år sedan. Det visar att engagemanget och nya arbetssätt bär frukt, säger Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset. Attitydmätningar genomförs vart tredje år av Provos Research på uppdrag av universitetssjukhusen. Det övergripande syftet är att undersöka hur väl medborgare känner till sjukhusen, men också att undersöka hur patienter och anhöriga upplever vården. Mätningen ger också en bild av vilka förväntningarna är på ett universitetssjukhus med högspecialiserad vård. Den aktuella undersökningen utfördes hösten 2023 och baseras på webbintervjuer med 3 263 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 18–79 år. Av dessa har 328 svarat explicit på frågor om sitt senaste besök på Akademiska sjukhuset. Attitydmätningen visar att den viktigaste faktorn när man väljer vård är att sjukhuset har hög medicinsk standard. På andra plats rankas specialistkompetens och på tredje plats att man före eller efter behandlingen kan få kontakt med ansvarig personal via telefon. Information är en av de faktorer som ökar mest i betydelse. Medan omdömen i sociala rankas lägre än tidigare ökar betydelsen av journal på nätet/ kontakt via 1177/Vårdguiden kraftigt. – Merparten av de svaranMARIANNE VAN ROOIJEN, SJUKHUSDIREKTÖR: »Det här visar att engagemang och nya arbetssätt bär frukt.« Personalen får betydligt högre betyg av patienterna än i motsvarande mätning för tre år sedan.
13 RONDEN NUMMER 2 2024 Nästa uppslag: "Det är extremt viktigt att vi ger ett bra bemötande" Anders Blomberg, beredskapsöverläkare i Region Gävleborg, tidigare ansvarig kirurg på akut- och traumasektionen både på Falu lasarett och på Gävle sjukhus: – Både Falun och Gävle har ett löpande utbyte med neurokirurgin på Akademiska. Vi skickar dit yngre kirurgkollegor för randning (klinisk sidoutbildning) för att lära sig neurokirurgi, eftersom vi inte har det själva. Vi skickar även nästan alla våra neurokirurgiska patienter till Akademiska, utom en liten del som vi opererar själva; det handlar då oftast om i sammanhanget relativt okomplicerade ingrepp, halvakuta ingrepp som går att planera någon dag i förväg. – Om det däremot till exempel uppstår akuta intrakraniella blödningar i samband med olycksfall skickar vi patienten akut till Akademiska. Vi har ett tätt samarbete med neurokirurgerna på Akademiska där vi ger dem den information vi har om patienten och diskuterar fortsatt behandling. Ibland är det så bråttom att vi måste utföra operationerna själva, och vi har då Akademiska med oss som ett fortlöpande stöd; vi kan till och med ha dem uppkopplade på telefon i operationssalen. I sådana lägen är det väldigt bra att många av oss tidigare har varit på Akademiska och jobbat kliniskt. Då vet de vilka vi är och vi vet vilka de är – man vet vad alla kan och inte kan på respektive sida. – Utöver det har vi i Gävle något som heter ”skallskadedagen” en gång om året, då en neurokirurg från Akademiska kommer upp till oss för att gå igenom det senaste årets patientfall och diskuterar handläggningen för att se om något går att förbättra. Hur upplever du Akademiska som samarbetspartner? – Det fungerar bra och det har bara blivit bättre genom åren. Mycket av detta är personberoende, här som i alla andra sammanhang. Jag har haft olika samarbeten med Akademiska sedan 1990-talet och det är en markant förbättring sedan dess vad gäller bemötandet från Akademiskas sida. Personliga kontakter är som sagt väldigt viktiga. Det är lättare att få snabb och bra hjälp om man känner den som man pratar med i andra änden. Jag som känner många på Akademiska har lättare att få kontakt och få förståelse för vad jag vill, än en yngre läkare som inte känner någon, och som kanske inte formulerar sig på samma sätt. Akademiska är stort, det är många personer och många kontaktytor, och det finns en stor vinst i att veta vilken kontakt man ska använda. Finns något som går att förbättra från sjukhusets sida? – Antalet tillgängliga intensivvårdsplatser på Akademiska är tidvis så lågt att det påverkar även oss. När vi ringer Akademiska om en traumapatient ska de ofta till civa, och det kan ta lång tid att få loss en plats där. Samtidigt är det positivt att traumajouren på Akademiska numera ser till att fixa en vårdplats ganska omgående när patienten behöver det. Vi i Gävle behöver inte vänta utan kan skicka patienterna direkt, och sedan har de vår transporttid på sig att ordna platsen. HANNES LJUNGHALL gre betyg "Bemötandet från Akademiska har blivit markant bättre" Bilden av Akademiska utåt formas främst av hur sjukhuset vårdar, bemöter och erbjuder hög kompetens till sina patienter och samarbetspartners. Ronden har frågat några av dem hur de upplever sina kontakter med Akademiska. »Jag har haft olika samarbeten med Akademiska sedan 1990-talet och det är en markant förbättring sedan dess vad gäller bemötandet« de är nöjda med väntetiderna, även om det går att skönja en långsam negativ förflyttning både bland patienter och anhöriga. Kötiden till operation och annan behandling är en fråga vi arbetar intensivt med och där långsiktigt hållbar bemanning är helt central, säger Marianne van Rooijen. Mätningen speglar även patientströmmar. Här framgår att andelen patienter i åldersgruppen 18-24 år i Svealand, som väljer Akademiska sjukhuset i första hand, ökar kraftigt. Likaså att Akademiska fortfarande är det i särklass främsta förstahandsvalet i Dalarna och Gävleborg. Jämfört med de andra sjukhusen har Akademiska bara lägst resultat inom ett område; parkeringsmöjligheter. ELISABETH TYSK FOTO: JOHAN ALP
RONDEN NUMMER 2 2024 14 "Vi behöver Uppsala för de mest komplexa ingreppen" "I Dalarna känner alla till Akademiska" Kärlkirurgin har ett nära samarbete med Islands universitetssjukhus: Lilja Þyri Bjornsdottir, chef för sektionen för kärlkirurgi vid Landspitali, Islands nationella universitetssjukhus: – Vi har ett utmärkt samarbete med kärlkirurgerna i Uppsala, vi ser dem som vår utökade kärlkirurgiska familj. Den första kärlkirurgen från Akademiska sjukhuset kom och arbetade hos oss 2017 och sedan följde många andra efter. Professor Anders Wanhainen och jag skrev under ett skriftligt avtal som innebar att kärlkirurgin i Uppsala stödde oss med vikarierande läkare. I gengäld gjorde vi Uppsala till vårt förstahandsval av centrum för att behandla komplexa aortaproblem som vi inte är utrustade för att behandla här på Island. Detta tvåvägssamarbete har fungerat mycket bra. Uppsalakirurgerna kan ofta träffa patienterna personligen på Island, för att sedan ta emot dem i Uppsala och utföra ingreppen, och sedan träffa dem igen på Island för uppföljningsbesök. Det innebär också att vi känner till Uppsalakirurgerna personligen och att de känner till oss, vilket skapar förtroende och respekt mellan teamen. Det är ovärderligt när vi skickar patienter fram och tillbaka över havet. Samarbetet har även lett till andra positiva effekter. Sektionen för kärlkirurgi på Akademiska har tagit emot två av våra duktiga unga läkare för utbildning, och vi hoppas kunna skicka fler i framtiden. Detta innebär också att våra patienter alltid har en isländsktalande läkare vid sin sida, vilket kan vara ovärderligt i svåra situationer. Hur många patienter skickar ni till Akademiska årligen? – 2021–2023 har vi skickat åtta–tio kärlkirurgiska patienter per år och vi skickar också ofta patientfilmer för konsultation. De patienter vi skickar är främst de som har livshotande problem där ingreppen är av högriskkaraktär. Vi kan behandla många patienter här på Island, men de mest komplexa måste göras på ett center of excellence som har en stor volym av komplexa aortaingrepp. Det är därför vi behöver Uppsala. – Vi har mycket goda relationer, verkligen enastående. Uppsala Care (som är administrativt stöd vid handläggning av utlandspatienter på Akademiska, red:s anm) svarar snabbt på e-post. Det kärlkirurgiska teamet granskar våra filmer i – Jag kommer från Uppsala från början, så jag har alltid känt att Akademiska är mitt sjukhus. Men det gör ingen skillnad egentligen, jag tror att alla känner sig lika välkomna och bra bemötta på Akademiska. När man pratar med folk i Dalarna och säger Akademiska så vet alla vad det är. Det är dit man åker när det handlar om vissa typer av mer avancerade behandlingar, det är väldigt etablerat. Jag har nog aldrig hört att folk pratat om något annat sjukhus. Det säger Camilla Hanning från Röjeråsen, Vikarbyn utanför Rättvik, som har genomgått en stamcellstransplantation på Akademiska, efter att ha drabbats av blodsjukdomen myelodysplastiskt syndrom, som sedan utvecklades till akut myeloisk leukemi. Sedan några månader tillbaka går Camilla Hanning på uppföljande mottagningsbesök på hematologens BMT-mottagning. Hon har nedsatt immunförsvar och åker med sjukresetaxi till Akademiska direkt från hemmet. – Det fungerar bra, jag åker till Uppsala och tillbaka hem igen samma dag. Längre fram kommer jag att kunna lämna prover och följas upp i Falun, men än så länge sker det i Uppsala, så jag åker ner hit varannan vecka, säger hon. Camilla är nöjd med sin vård och sitt bemötande – även om det finns utrymme för förbättring på en punkt: – Som patient är man inte alltid så delaktig i vården som man skulle önska. Det gäller inte bara Akademiska utan alla sjukhus. Man vill ha mycket information och göras delaktig i olika beslut som fattas längs vägen, men det kan ofta kännas som att de pratar lite ovanför huvudet på en, säger hon. HANNES LJUNGHALL Bilden av Akademiska Camilla Hanning tillsammans med Gun-Marie Jäger, avdelningschef för hematologmottagningen. Tomas Stavbom Tomas Stavbom, regionchef för Stockholms handelskammare i Uppsala län: –Samarbetet mellan näringslivet, akademin och Akademiska sjukhuset har under lång tid utgjort grunden för Uppsalas life science-sektor. Samarbetet med Akademiska är mycket viktigt för företagens möjligheter att utveckla nya läkemedel och produkter genom kliniska prövningar. Samtidigt är Ackis viktigaste funktion egentligen att man är ett bra sjukhus med bra vård, det i "Samarbetet med Akademiska är mycket viktigt"
15 RONDEN NUMMER 2 2024 "Det är extremt viktigt att vi ger ett bra bemötande" sig gör mycket för att stärka regionens attraktivitet. Hur upplever man Akademiska som samarbetspartner från näringslivets sida? – Även om det pågår många kliniska prövningar och många samarbeten fungerar bra när de väl är etablerade, skulle det behövas tydligare strukturer och ingångar för samarbete mellan sjukhuset och näringslivet. Tillgången till rätt kontaktpersoner är personberoende i lite för hög grad idag. – Vi hade ett rundabordssamtal förra året för att diskutera dessa frågor med sjukhusledning, regionledning och företag. Sjukhusledningen visade genuint intresse för att förbättra samarbetet, men det skulle behövas en tydligare struktur för hur detta ska prioriteras, genomföras och finansieras. HANNES LJUNGHALL Akademiska är beroende av goda regionkontakter: –Det finns ett ömsesidigt beroende mellan oss och de sjukhus som remitterar patienter till oss. Vi behöver dem lika mycket som de behöver oss, och det är extremt viktigt att alla förstår det. Därför måste vi inte bara hålla en hög medicinsk kompetens, utan även ge våra partners ett bra bemötande på alla sätt vi kan. Vi står och faller med det – inte bara neurokirurgin, utan hela Akademiska, säger Per Enblad, professor och överläkare i neurokirurgi. Akademiska sjukhuset har en av landets största och mest framstående neurokirurgiska kliniker. Varje år opereras uppemot 2 000 patienter och ungefär lika många mottagningsbesök genomförs. Av dessa patienter är endast omkring 20 procent invånare i Uppsala län. Resten remitteras till Akademiska från andra sjukhus, huvudsakligen inom Sjukvårdsregion Mellansverige, som har ett upptagningsområde på över två miljoner invånare. – De flesta patienter som behöver neurokirurgisk vård i Sverige tas först omhand på ett lasarett eller sjukhus som saknar egen neurokirurgisk klinik. Därför behöver vi på universitetssjukhusen ha ett bra samarbete med dem vad gäller fortbildning, så att hemsjukhusen i akuta fall kan göra det primära omhändertagandet i livräddande syfte, och i övriga fall att vi har en bra dialog så att de gör rätt utredningar och så vidare innan de skickar patienterna till oss. Så det är främst för patienternas skull väldigt viktigt att vi har ett gott samarbete inom Sjukvårdsregion Mellansverige. Det är också så att Akademiska sjukhuset är ett stort sjukhus i en relativt liten region, vilket gör oss beroende av att sälja en stor andel vård till andra regioner. Håller vi inte tillräcklig kvalitet – där bemötandet ingår som en viktig faktor – finns alltid risken på sikt att man skriver avtal med andra sjukhus istället. Det skulle slå hårt mot oss som universitetssjukhus, säger Per Enblad. Neurokirurgin på Akademiska gör regelbundna avstämningar på plats hos regionsjukhusen för att få en gemensam bild av hur samarbetet fungerar. – Den dialogen är viktig. De brukar vara väldigt nöjda, även om det kan finnas vissa saker som kan förbättras. Sedan har vi många andra typer av kontakter, bland annat genom att vi föreläser hos dem och att vi tar emot läkare från regionen för vidareutbildning, vilket ger ytterligare informella kontakter där vi kan diskutera vad vi kan göra bättre. Känner du igen dig i Anders Blombergs bild (se artikel på sidan 13) att bemötandet från Akademiska har blivit bättre sedan 1990-talet? – Jag känner igen det mer om vi går ännu längre tillbaka, om vi tittar på 1980-talet och bakåt. Det var en annan tid när man inte alltid var tillräckligt ödmjuk eller kommunikativ i regionkontakterna, men det var samtidigt en kultur som var på väg ut redan när jag var ung läkare. Vi har en annan kultur idag, men det gäller förstås att hålla den vid liv. Det kommer yngre generationer som vi måste fortsätta att diskutera det här med – särskilt vi som företräder den högspecialiserade vården. HANNES LJUNGHALL Per Enblad under neurokirurgins 60-årsfirande i H:son Holmdahlsalen den 23 oktober 2023. tid och vi får alltid en formell konsultationsanteckning samt ett utskrivningsbrev. Vi har videokonferenser med patienter och läkare som fungerar bra. Våra patienter och deras familjer har utan undantag varit mycket nöjda med sin vård i Uppsala. HANNES LJUNGHALL LILJA ÞYRI BJÖRNSDOTTIR: »Vi har enastående goda relationer med Akademiska« FOTO: STAFFAN CLAESSON FOTO: LANDSPÍTALI
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=