kommunalt ansvar uppdelat på 21 län och 290 kommuner. Kan då tillitsreformen tillämpas som det var tänkt? Nja, vår verksamhet omgärdas ju av lagar, regler och förskrifter som vi är tvungna att följa, det är ju inte upp till varje arbetslag på sjukhuset att välja helt fritt vad man ska göra, ibland inte heller hur. Många av medarbetarna på sjukhuset har dessutom legitimationsyrken, så det finns också ett individuellt ansvar att axla i den verksamhet vi bedriver. Hälso- och sjukvården behöver ha en professionell ledning och styrning på övergripande nivå som sätter ramverket utifrån de lagar, riktlinjer och förskrifter vi är satta att följa, men ”huret” sköts bäst nära patienterna. Akademiska sjukhuset har en sådan styrmodell – en blandning av professionell och tillitsbaserad ledning och styrning. I sjukhusledningen finns personer hämtade från vårdprofessionerna, personer med legitimationsyrken i grunden som kan den verksamhet de är satta att leda och styra, vi har en strategi med ett antal förflyttningar som understöds av mål och aktiviteter på alla nivåer ut i vår verksamhet som sammantaget ska ta oss till vår vision. Så för att avrunda som jag började vill jag citera en annan låtskrivare, Tomas Ledin: "ni kan lita på mig", och vår sjukhusdirektör: "Tillsammans kommer vi att fixa det bästa för patienterna och varandra. Varje dag." Krönika Hans-Olov Hellström Vem kan man lita på? "Vem i hela världen kan man lita på?” Hoola Bandoolas 70-talshit kan kanske tjäna som inledning till ett filosoferande kring ledning och styrning, närmare bestämt tillitsbaserad ledning och styrning. Alltsedan Til�- litsdelegationen tillsattes 2016 av dåvarande regering har det som skulle ses över debatterats högt och lågt. Man kan nog grovt säga att delegationens tillblivelse kan hittas i det för många förhatliga begreppet New Public Management (NPM) – nu skulle det bli andra bullar, ett gemensamt bak där alla är med och bidrar. Men grundtanken med NPM var egentligen att föra ut ansvaret i verksamheten, decentralisera, ge tydliga mål och mandat, standardisera och följa upp resultat. Man gick sannolikt bort sig i att det blev en centralisering istället för det motsatta och en för hög grad av förenkling istället för välgrundade standarder. Vad är då grundtanken med til�- litsbaserad ledning och styrning? Det är att decentralisera, föra ut ansvaret och mandatet och lita på att alla tar ett ansvar för helheten. Inte helt olikt NPM, men med andra formuleringar. Ett av problemen som delegationen skulle adressera var ryckigheten i styrningen, och den kommer man inte åt i den verksamhet som var menad att ta till sig reformen, dvs statlig och landstingskommunal verksamhet. De yttersta beslutsfattarna är förtroendevalda politiker som byts ut vart fjärde år – i vissa fall oftare – vilket med automatik ger en viss ryckighet och kortsiktighet. Detta är problematiskt eftersom hälso- och sjukvården behöver långsiktighet i den politiska styrningen, helst utan större inriktningssvängningar från en mandatperiod till en annan. Situationen kompliceras ytterligare av att hälso- och sjukvården, inklusive omsorgen, är ett landstingsHans-Olov Hellström är biträdande sjukhusdirektör ”Grundtanken med NPM var egentligen att föra ut ansvaret i verksamheten” B POSTTIDNING AVS. Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=