Ronden nr 3 2022

ningar. Nu efter sommaren ökar antalet invånare när studenterna kommer tillbaka, vilket bidrar till ett ökat tryck på vården, säger SimonMorelli. Frida Karlsson, somhar arbetat som sjuksköterska på akutmottagningen i fem år, menar också att det är för tidigt för att utvärdera, med tanke på hur tidigare liknande projekt har utvecklats över tid. – Vi brukar se en bra effekt i början, men sedan avtar det och till slut är vi tillbaka i samma röda lägen igen, säger hon. Frida Karlsson säger även att det sker många avsteg från hur det är tänkt att den nya modellen ska fungera. – Visst anges färgläget utifrån läget på akuten numera, men det är ändå fortsatt så att avdelningarna kan bromsa; de ringer oss och säger till när det finns plats. Jag har full förståelse för att de inte hinner ta emot patienterna i tid, men det somde inte hinner landar på oss. Har vi 35 inläggningsklara patienter hos oss innebär det åtta–nio patienter med slutenvårdsbehov per sjuksköterska. Och då ska vi samtidigt ta hand om vårt akuta flöde. Trycket på avdelningarna har också lett till att de har börjat skriva hempatienter i förtid, vilket leder till att de kommer tillbaka till akuten inom ett par dygn, i sämre skick än när de kom in första gången. Det har ökat markant, säger hon. Frida Karlsson efterlyser att akutmottagningens ledningsansvariga läkare och ledningsansvariga sjuksköterska får eget mandat att ”dra i någon form av handbroms” i särskilt belastade lägen, så att fler patienter då kan flyttas till avdelningarna omgående. –Det behövs för att det nya arbetssättet ska bli effektivt och för att säkerställa vårt omhändertagande av det stora inflödet av akut sjuka patienter, säger hon. HANNES LJUNGHALL Sjukhusets nya modell för att fördela patienter vid vårdplatsbrist har gett viss avlastning för akutmottagningen, men samtidigt har trycket på vårdavdelningarna ökat. –Det har inneburit en ökad stress för oss, framför allt under veckorna i sommar då det var hårdast belastning, säger Ellen Gessbo Tiusanen, avdelningschef för infektionsavdelning 30 F. Under de första veckorna efter att den nya modellen infördes den 30maj påverkades inte 30 F i större utsträckning av förändringen. Problemen kom frammot midsommar och de närmast följande veckorna, när belastningen ökade i samband med att sjukhuset gick ner i kapacitet under personalens sommarledigheter. – Jag förstår absolut att akutmottagningen behöver avlastning – patienterna ska inte ligga kvar där –men för oss på vårdavdelningarna innebar den nya modellen att vi inte visste hur många patienter vi skulle få. Om vi hade fysisk plats skulle vi ta emot överbeläggningar utifrån hur många patienter som låg på akuten. Det kunde innebära allt från en till fem eller ännu fler; det fanns inget tak och vi kände en ständig oro kring detta, säger Ellen Gessbo Tiusanen. 30 F har normalt fem–sex patienter per vårdlag, men kring midsommar handlade det om åtta–nio patienter. Situationen blev ohållbar och avdelningen drog sedan ner på antalet vårdplatser, med ett tak för antalet överbeläggningar som sedan har legat kvar. –Vi hade tre överbeläggningar under återstoden av sommaren, med vissa undantag när vi fick ta någon ytterligare överbeläggning. Jag vet att många avdelningar har haft en väldigt jobbig sommar, men hos oss blev det ändå hanterbart genom att vi fick ett tak för överbeläggningarna som gav en bättre förutsägbarhet, samtidigt somomvårdnadsassistenter ochmånga sommarvikarier stöttade på ett bra sätt. Även den ordinarie personalen har varit fantastiska och har hjälpt till och tagit extra pass, säger Ellen Gessbo Tiusanen. Vad gäller fördelningen av akuta patienter framöver efterlyser hon att patienternas vårdintensitet ska få större genomslag i bedömningen (vilket också finns med i sjukhusledningens planer, se intervjumed biträdande sjukhusdirektör Karouk Said på motstående sida). – Utan att ta med vårdintensiteten kanman inte säga vilken belastning ett visst antal patienter innebär för en avdelning. Vissa klarar att ha fem patienter, medan andra kanske klarar sex–sju stycken, beroende på vårdintensiteten. Och olika personer kan ha olika bild av hur krävande en viss patient eller åtgärd är. Det behövs ett objektivt mått som gäller lika för alla avdelningar och sedan behöver man se till att det verkligen får genomslag, säger Ellen Gessbo Tiusanen. HANNES LJUNGHALL RONDEN NUMMER 3 2022 5 Frida Karlsson, sjuksköterska på akutmottagningen, efterlyser större egna befogenheter för akutmottagningen att flytta patienter till avdelningarna i särskilt belastade lägen. ”Visst anges färgläget utifrån läget på akuten numera,men det är ändå fortsatt så att avdelningarna kan bromsa; de ringer oss och säger till när det finns plats”, säger hon. Ellen Gessbo Tiusanen, avdelningschef för infektionsavdelning 30 F, vill att patienternas vårdintensitet ska få större genomslag i bedömningen när akuta patienter fördelas till avdelningarna. Ökat tryck på avdelningarna

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=