RONDEN NUMMER 3 2022 22 Aktuellt Ett nytt etikråd i Region Uppsala ska ge vägledning vid svåra etiska frågeställningar inom hälso- och sjukvården. Den 1 september öppnade en funktionsbrevlåda med adressen etikradet@regionuppsala. se, dit regionens medarbetare kan skicka sina frågor för besvarande av rådet. –Personal och ledning i hälso- och sjukvård står ibland inför beslut där det inte är självklart vad som är rätt att göra. Det är situationer som karaktäriseras av värdekonflikter där något viktigt värde kan behöva nedprioriteras vadman än gör. Ett systematiskt etikarbete med ett etikråd ger stöd att hantera dessa situationer. Det kan handla om exempelvis att avbryta livsuppehållande behandling när patientens inställning till vården är okänd. Det kan i dessa situationer bli svårt för anhöriga och vårdpersonal att ta ställning till detta, säger Niklas Juth, professor i medicinsk etik vid Uppsala universitet, som är ordförande för det nybildade rådet. De frågor som skickas in kommer att hanteras i dialog med frågeställaren. –Vi kommer att besöka verksamheten på plats för att diskutera det aktuella fallet med berörd personal. Vi har inte fastslagit en viss svars- eller handläggningstid, men ambitionen är att vi ska kunna svara relativt snabbt om frågorna gäller patienter med pågående behandling. Omdet snarare handlar om att utvärdera ett avslutat patientärende i efterhand blir det inte samma behov av snabb handläggning, säger Niklas Juth. Han betonar att rådet inte fattar några beslut i de ärendenman tar ställning till, utan endast uttalar sig rådgivande. –Det medicinska beslutet och ansvaret ligger alltid hos ansvarig läkare eller vårdpersonal, säger Niklas Juth. Rådet bedriver inte tillsyn av hälso- och sjukvården utan reagerar på inkomna frågor och ärenden, menmedlemmar av rådet kan även initiera ärenden själva. Rådet är oberoende och bestämmer på egen hand vilka frågor det ska ta upp och vilka ställningstaganden det gör, alltidmed en grund i vedertagenmedicinsk etik och vårdetik. Utöver att svara på frågor om specifika fall kommer rådet, somdel av en bredare utbildningsverksamhet i etikfrågor, även att hålla seminarier för berörd personal i Region Uppsala. Start för dessa planeras till våren 2023, med en fortsatt frekvens på ett seminariumper termin. HANNES LJUNGHALL Nytt etikråd ger vägledning vid svåra frågeställningar Etikrådets uppdrag Det ingår i etikrådets uppdrag att: l Bidra till diskussion i etiska frågor och etisk kompetensstärkning genom att årligen anordna seminarium och ge stöd till utbildningstillfällen vid behov. l Stödja lokala råds etikarbete inom Region Uppsala. l Bidra med synpunkter i principiellt viktiga patientfall samt andra viktiga principfrågor som formulering av policyer vid verksamheterna i Region Uppsala eller remissvar från statliga utredningar. l Samverka med motsvarande råd och nätverk i andra regioner, nationellt och internationellt. Etikrådets sammansättning och arbetsformer Etikrådet ska bestå av åtta till tolv medlemmar. Det innefattar minst en chefsläkare från varje vårdförvaltning i Region Uppsala: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Nära vård och hälsa samt Folktandvården. Om inte chefsläkaren själv sitter i rådet ska denna utse en annan representant i ledande befattning. I etikrådet ska det även finnas representant från Uppsala universitet, representant från Region Uppsala, en jurist med kompetens i medicinsk rätt samt en samordnare. Ambitionen är också att ha en representant för den andliga vården. En sådan medlem ska ha en ekumenisk förankring och ha kontakter med representanter för flera trosinriktningar. Etikrådets medlemmar samlade vid rådets första möte tidigare i år. Från vänster syns Inge Bruce, chefsläkare Region Uppsala, Johan Lugnegård, chefsläkare Akademiska sjukhuset, JohanWallström, chefsläkare Nära vård och hälsa, Ulla Olsson Strömberg, chefsläkare Akademiska sjukhuset, Tea Sundsten, biträdande verksamhetschef VO psykiatri,Marie Sjödin, chefssjuksköterska Akademiska sjukhuset, Niklas Juth profvessor i medicinsk etik och ordförande för rådet, Kristina Okembia Jonsson, chefsläkare Nära vård och hälsa och Ann Edner, överläkare i neonatologi.Med på Teams i bakgrunden är Anna-Cari Lindh, chefstandläkare Folktandvården. »Det kan handla om exempelvis att avbryta livsuppehållande behandling när patientens inställning till vården är okänd.«
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=