19 RONDEN NUMMER 3 2022 kuterar utvecklingsmöjligheter för en bättre diabetesvård. Jarl Hellman ser det datadrivna arbetssättet somnågot självklart och naturligt. –Somuniversitetssjukhus har vi ett särskilt ansvar för att ligga i framkant. Omman jobbar datadrivet och följer indikatorer systematiskt tvingas man på ett effektivare och snabbare sätt att ta till sig nya idéer ochmetoder. Det ger enmycket bättre vård helt enkelt och dessutom är det roligt. Det handlar inte enbart om att samla in data, manmåste också lägga mycket tid och kraft på analys och utvecklingsarbete, och då är det viktigt att involvera alla berörda professioner för att få in fler perspektiv. På senare år har dessutom patientrepresentanter aktivt deltagit i kvalitetsarbetet inom diabetesvården, vilket har gett ytterligare kraft och framgång i processen, säger han. Under det senaste decenniet har resultaten för diabetespatienterna på Akademiska förbättrats kraftigt, framför allt när det gäller glukoskontrollen, somockså är den svåraste indikatorn att förbättra. 2009 låg HbA1c för Akademiskas diabetespatienter på i genomsnitt 65 mmol/mol; idag ligger det på 57. –Det är en dramatisk skillnad det gäller att undvika diabeteskomplikationer. Det gamla snittet på 65 anser man numera vara ett dåligt värde för de allra flesta. Vi skulle vilja få ner det till omkring och gärna något under 50, och då bör nämnas att gränsen för att överhuvudtaget få en diabetesdiagnos ligger på 48. Det kanske är en utopi att nå hela vägen dit – lite somnollvisionen i trafiken –men det gäller att hela tiden vässa sina mål. Det skulle dock krävas ännu bättre teknik och ännumer fokus på att utbilda patienterna i egenvård. säger Jarl Hellman. Den snabba tekniska utvecklingen har varit en avgörande faktor i den förbättrade diabetesvården, där automatiska insulinpumpar, ”smarta” injektionspennor, och apparatur för kontinuerlig, automatiserad glukosmätning har tillkommit under senare år. –Det har varit en revolution under de senaste tio åren och det finns få andra sjukdomar idag där tekniken gör samma skillnad som inom typ 1-diabetes. Automatiska insulinpumpar kan hjälpa och passa för många, men inte alla, och då är nya smarta, uppkopplade insulinpennor ett spännande alternativ. Vi på Akademiska ligger i täten nationellt när det gäller att använda smarta pennor i vården; vi har tidigare genomfört en viktig pilotstudie med smarta pennor vid typ 1-diabetes somhar fått mycket uppmärksamhet och har nu dessutom en ny studie på gång omdetta. Dessa pennor har en minnesfunktion som gör att patienterna kan se exakt vilken dos de tog och när det skedde. Samtidigt överförs samma data till vårdgivaren, som kan analysera injektionsmönster och deras resultat över tid. Patienterna kan alltså få bättre direkt stöd i sin behandling och vi kan stödja dembättre från vårt håll, säger Jarl Hellman. HANNES LJUNGHALL Diabetesansvariga läkaren Jarl Hellman ser det datadrivna arbetssättet som något självklart och naturligt: ”Man tvingas att ta till sig nya idéer och metoder på ett effektivare och snabbare sätt. Det ger en mycket bättre vård helt enkelt och dessutom är det roligt. FOTO: STAFFAN CLAESSON
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=