frågan omde är relevanta för arbetet på avdelningen. Några parametrar är bedömning av sväljförmåga och hur många som får trombolysbehandling inom30minuter från ankomst till sjukhus. Annat som registreras är vart patienterna kom som första vårdnivå och var de vårdades därefter. – Vår största utmaning har varit direktinläggningen av strokepatienterna; problemet är att många patienter inte direkt får vård på strokeenheten, intensiven eller neurokirurgin utan hamnar på andra avdelningar, säger Erik Lundström. Gamla siffror visade att två av tre patienter hamnade på rätt avdelning, men så många som en tredjedel kom till andra ställen på sjukhuset. – Det var inte alls bra. Vård på rätt enhet minskar död och sjuklighet. Därför kämpar vi med att jobba hit våra patienter på olika sätt, säger Erik Lundström. Och det har gett resultat. År 2016 kom62 procent av patienterna till rätt avdelning. I år var motsvarande siffra 87 procent. Målet är 90 procent. Från att ha legat långt under riksgenomsnittet passerade 85 B rikets siffror i mitten av 2020. Ett annat område där man förändrat rutinerna är vid bedömning av sväljförmåga som utförs av undersköterskorna. – Upp till 70 procent av patienterna har problemmed att svälja. Och ger man då medicin eller mat kan de svälja fel och få ner det i lungorna vilket kan orsaka lunginflammation, säger Erik Lundström. År 2016 fick knappt 85 procent av strokepatienterna sväljbedömningar, vilket var sämre än genomsnittet i Sverige. Sedan dess är sväljbedömning standard för alla som fått en stroke och som klarar att testas. I år ligger resultatet på 100 procent. Samtidigt har övriga landets genomsnitt försämrats med några procentenheter sedan 2016. – Det har varit jättestora fördelar för oss att följa siffrorna, säger Erik Lundström. Men vilka är då nackdelarna? En fallgrop har varit att när man fokuserat extra mycket på ett område har något annat halkat efter. Vilket synts i statistiken. Det hände med insättningen av blodtrycksmediciner som sjönk, men det har åtgärdats. – Och så kan jag tycka att parametrarna fokuserar väl mycket på akuta skedet. Vi skulle vilja veta mer hur det går för patienterna på längre sikt, säger Erik Lundström. Att Erika Keller måste sitta framför två dataskärmar och manuellt skriva in journalinnehåll från Cosmic till Riksstrokesregistret blir lätt en flaskhals. – Det är stenålders. Det borde kunna gå automatiskt, säger hon. Alla sjukhus somdeltar i Riksstrokeregistret tävlar om titeln Årets bästa strokenhet. I fjol fick 85 B utmärkelsen ”God strokevård”, vilket motsvarar en andraplats. –Tråkigt att vi inte vann i år, men det får vi arbeta på till nästa år. Vår finaste belöning är ändå när patienter kommer hit, tackar oss och ger god feedback, säger sjuksköterskan Eveli Wallin. LOTTA FRITHIOF »Vi använder verkligen vårt register. Och jag flaggar när något ser ut att ha förändrats« Eveli Wallin, Anna Lundgren, Aisha Sanneh och Tiina Komminaho tycker att riktlinjerna och kvalitetsmålen gör deras arbetsuppgifter tydliga.”Det ger oss trygghet”. FOTO: STAFFAN CLAESSON
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=