23 RONDEN NUMMER 2 2022 För ganska precis ett år sedan, mitt under brinnande pandemi, tog jag i en krönika upp etiska frågor kring vaccinationenmot covid-19. Utgångspunkten för resonemanget var den etiska plattform som riksdagen slog fast 1997 sombeskriver hierarkin för vårdens prioriteringar. Människovärdesprincipen, som trumfar behovs- och solidaritetsprincipen, som i sin tur står över kostnadseffektivitetsprincipen. Jag vill gärna återkomma till de etiska frågorna och bakgrunden till det är två frågor som engagerat mig mycket under min tid både som chefsläkare och verksamhetschef: skapandet av ett regionalt etikråd och etablerandet av ett donationsråd vid Akademiska sjukhuset. Utöver den etiska plattformen har vi i det dagliga arbetet att förhålla oss till vissa grundläggande etiska principer, som även har betydelse för de lagar och förordningar som styr vårt handlande inom vården. Vi har autonomiprincipen, som ger patienten rätt att själv bestämma över vilken vård som ska ges (inom ramen för de erbjudanden vården själv bestämmer över) efter korrekt information. Patienten ska själv ges möjlighet att medverka i beslut som gäller den egna vården. Här kan det dock vara på sin plats att erinra om att hälso- och sjukvårdslagen inte är en rättighetslag, som assistanslagen, utan en skyldighetslag som riktar sig till vården. Den bestämmer hur behandling ska ges, bara den uppfyller kraven på en god och säker vård, och beslut kan alltså inte överklagas. Icke skade-principen innebär att lidande – psykiskt och fysiskt – i möjligaste mån ska undvikas och att eventuell skada ska vägas mot det goda en behandling kan ge. Göra gott-principen innebär att vården ska eftersträva hälsa, livskvalitet, patientsäkerhet och förhindra för tidig död, vilket kan låta som en truism, men likväl måste framhållas. Rättviseprincipen utgår från respekten för människors lika värde och allas lika rätt till likvärdig vård och omsorg. De som har störst behov av vård ska ges företräde. Det kan inte ses som särskilt långsökt att det finns koppling mellan etik- och donationsråd. Etikrådet är nu under uppbyggnad, med stöd av den nytillträdde professorn i medicinsk etik. Vi ser fram emot ett konstituerande möte för etikrådet i juni med representanter för alla förvaltningar. Professuren, som är knuten till Uppsala universitet, innefattar att Region Uppsala disponerar 50 procent för att föra etiskt arbete från ett övergripande plan ner via förvaltningarna till vårdgolvets grundläggande etiska frågeställningar. Uppdraget för det etiska rådet innefattar planering, samordning, föredragande av ärenden (remissvar, yttranden, besvarande av enkäter etcetera) och dokumentation. Det ingår även omvärldsbevakning regionalt och nationellt, omsorg om rådets webbplats i intranätet, och rådgivning, information och löpande dialog med verksamheterna och etikombud. Uppdraget kan sammanfattas, som i Region Jönköpings mångåriga etikarbete, i att den etiska kompetensen ska höjas hos medarbetarna, främja samtal och etisk reflexion i planering, beslut och daglig verksamhet, samt ge vägledning och stöd kring etik och förhållningsätt. Till sist några rader omdonationsrådet. Akademiska sjukhuset har efter omfattande förberedelser kunna utföra transplantationer där begreppet cirkulatorisk död har kunnat til�- lämpas i stället för det sedvanliga hjärndöd. Beräkningar visar att antalet donationer då kan ökas med cirka 30 procent. I donationsrådet sammanfattas på sätt och vis ett gott etikarbete genombehov, solidaritet, livskvalitet och även kostnadseffektivitet för individ och samhälle. Patientsäkerhet Så höjer vi tillsammans vår etiska kompetens Göran Günther är chefsläkare »Det etiska arbetet ska föras från ett övergripande plan ner via förvaltningarna till vårdgolvets grundläggande etiska frågeställningar.«
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=