17 RONDEN NUMMER 2 2022 – Vi gör allt vi kan för att upprätthålla en god patientsäkerhet och ett bra omhändertagande. Vi är förstås glada om patienter är nöjda, men man ska inte se det som ett tecken på att allt fungerar som det ska, för det krävs enorma ansträngningar av personalen. Så kommenterar Simon Morelli, specialistläkare inom akutsjukvården, Elisabeths Gunstads berättelse om sin vård (se intillliggande text). Hanmenar att de långa väntetiderna till vårdplats alltid innebär en risk för försämrad patientsäkerhet. – Personalen får för många patienter att hålla koll på samtidigt. Det blir mindre kontinuerlig tillsyn av varje patient, sjuksköterskorna får svårare att hinna dela deras mediciner på rätt tider och så vidare. Vi gör vad vi kan för att minimera de negativa effekterna, men det blir en väldigt stor ansträngning, säger han. Han lyfter också den etiska stress det innebär att se patienter vänta upp till två dygn på inläggning. –Det är ofta gamla, sköra personer; man tänker på sina egna anhöriga. I längden är det väldigt påfrestande som personal att uppleva detta, säger SimonMorelli. HANNES LJUNGHALL Lång väntan på akuten och därefter utlokaliserad till ”fel” avdelning, men Elisabeth Gunstad har bara positiva saker att säga om sin upplevelse som patient på Akademiska sjukhuset. –Personalen var helt otrolig, jag skulle gärna ha stannat kvar en månad till, säger hon. Elisabeth Gunstad har ett 45-årigt yrkesliv inom vården bakom sig, varav 30 år som sjuksköterska. I februari drabbades hon av smärtor i ländrygg och bäcken somblev allt svårare. Till slut kunde hon inte ens gå på grund av smärtorna och ringde då till 1177 för rådgivning. –Trots alla år i vården visste jag inte riktigt vart jag skulle vända mig först, men jag fick väldigt bra hjälp av den jag pratade med på 1177. Hon kollade med en ambulanssjuksköterska om jag skulle åka in till Akademiska med ambulans, men det blev istället en ”liggtaxi” som jag fick åka inmed redan efter en halvtimme, säger Elisabeth Gunstad. Väl inne på akuten hamnade Elisabeth Gunstad i den ”gröna zonen” somupprättats under pandemin. Inom en timme fick hon träffa en läkare för en första bedömning, och läkaren fattade snabbt beslut om att Elisabeth skulle läggas in och att olika röntgenundersökningar skulle genomföras. Därefter blev väntan på vårdplats lång. Elisabeth blev kvar i en korridor på akuten i omkring ett och ett halvt dygn, innan hon till sist fick plats på öron-, näs- och halsavdelning 85F1 – hos ortopeden var det fortfarande fullt. Sedan följde två dygn på 85F1 innan Elisabeth fick plats hos ortopeden, där hon blev kvar i fyra dygnmedan undersökningarna slutfördes. Läkaren kunde sedan konstatera att Elisabeth hade spontanfrakturer i ländrygg och bäcken, men att det inte behövdes kirurgiska ingrepp utan snarare sjukgymnastik ochmobiliseringsåtgärder. När Elisabeth Gunstad ser tillbaka på vården somhon fick på Akademiska är hon väldigt positiv, trots den långa väntan på vårdplats. –Det gjorde absolut ingenting. Man hör ibland om folk somblir liggande på akuten utan tillsyn eller mat, men så var det inte för mig, allt var väldigt bra skött av personalen. De gjorde så gott de kunde fast det var pressat och det räckte väldigt långt, säger hon. Hon vill framför allt uppmärksamma personalens inställning och bemötande, hela vägen från det första samtalet till 1177 till utskrivningen från ortopeden. –De var helt otroliga, inte minst undersköterskorna – så duktiga och snälla, de är verkligen värda allt beröm som går att få. Det var aldrig några sura miner, utan bara hjälpsamhet och omtanke. Man blir så glad av att få uppleva det. HANNES LJUNGHALL God vård trots pressade förhållanden: ”Det krävs enorma insatser för att få det att fungera” ”Personalen är värd allt beröm som går att få” Elisabeth Gunstad Simon Morelli »De var helt otroliga, inte minst undersköterskorna – så duktiga och snälla. Det var aldrig några sura miner, utan bara hjälpsamhet och omtanke. Man blir så glad av att få uppleva det.«
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=