bemanning av verksamheter. – Små avdelningar kräver mer resurser vad gäller personal och ekonomi. Vi försöker slå ihop verksamheter för att skapa större avdelningar, vilket gör det lättare att klara en hållbar bemanning, säger Karouk Said. En särskild utmaning gäller att minska beroendet av personal från bemanningsföretag. –Målet är att hyrpersonalen ska utgöra mindre än två procent av de totala lönekostnaderna, men förra året låg det på 3,4 procent. Det är kostsamt och det är inte så vi vill använda våra resurser, vi vill satsa mer på vår egen personal istället, säger Karouk Said. En del i detta är att hitta en modell där den kliniska och professionella utvecklingen kopplas ihopmed en löneutveckling. I de kompetensmodeller somfinns på Akademiska idag ingår inte någon tydlig sådan lönetrappa. – På läkarsidan har detta funnits länge, men inte för sjuksköterskor eller andra professioner. Det finns flera olika modeller för detta, men det viktigaste är att tillämpa dessa modeller i verkligheten. Kan vi få till det och samtidigt ge personalenmöjlighet till större flexibilitet i sin schemaläggning samt prioritera deras kompetensutveckling skulle det vara stora steg på vägenmot ett minskat beroende av hyrpersonal, säger Karouk Said. Ett sätt att öka flexibiliteten vore att inrätta nya rotationstjänster där sjuksköterskor delar tjänstgöringenmellan slutenvård, öppenvård och foutjänster. –Många sjuksköterskor som är nya i yrket upplever att slutenvården är en tuffmiljö att arbeta i, och de går ofta vidare till öppenvården efter ett par år. Vi tror att den här sortens rotationstjänster skulle kunna få fler att vilja stanna kvar inom slutenvården. Samtidigt vill vi satsa mer på kompetensutveckling för personalen inom slutenvården, med utökad handledning och finansiering av vidareutbildning, säger Karouk Said. Han framhåller att vårdplatsbristen är en nationell fråga, vilket bekräftas av en enkätstudie som Inspektionen för vård och omsorg, IVO, nyligen genomförde. – Vi har ungefär samma utmaningar som andra jämförbara sjukhus, även när det gäller väntetider på akuten och beroende av hyrpersonal. Men det är komplicerade frågor att lösa och det behövs tid. Vore det enkelt hade vi och de andra sjukhusen redan löst det. Situationen är ännu svårare nu efter två år av pandemi. HANNES LJUNGHALL 13 RONDEN NUMMER 2 2022 amod” ”Vi har ett jobb att göra” »Hyrpersonal är kostsamt och det är inte så vi vill använda våra resurser« – Regionen behöver bli bättre på att behålla de medarbetare som har varit länge i yrket. Man måste kunna känna att det lönar sig att vara kvar i vården i många år, och där har vi fortfarande ett jobb att göra även från politiskt håll, säger sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg Högrell. Hon delar sjukhusledningens övergripande beskrivning av läget och ser positivt på planerna att möjliggöra mer flexibel schemaläggning och att skapa fler rotationstjänster. – Jag tror att vi behöver tänka mer utanför ”boxen” generellt. En viktig fråga är hur vi lockar tillbaka medarbetare somhar lämnat vården. I Uppsala har vi nära till life science-industrin, som lockar till sig många sjuksköterskor och läkare, och vi behöver hitta sätt att öka vår attraktionskraft som arbetsgivare för att kunna konkurrera bättre. Det utbildas inte färre sjuksköterskor än tidigare, men det har blivit färre som vill arbeta inom vården långsiktigt, säger Malin Sjöberg Högrell. Vad gäller frågan om ekonomiska resurser säger hon att det är svårt för regionen att skjuta till mer pengar. –Jag förstår omdet inte är vadman vill höra sommedarbetare i vården, men politiskt har vi bara ett sätt att öka intäkterna och det är att höja skatten, och det är inte är aktuellt. Region Uppsala är redan en av de regioner i landet somhar högst skattetryck, och till detta kommer även kommunala skatter där flera kommuner i Uppsala län ligger högt.I jämförelse med andra universitetssjukhus har Akademiska haft en högre kostnadsökning, det vill säga att vården kostar mer att utföra på Akademiska än på jämförbara sjukhus. Det går att jämföra detta på detaljnivå, till exempel kostnaden för en höftledsoperation. Istället för att höja skatterna för att kompensera för detta vill vi hellre att Akademiska lägger sig på samma kostnadsnivå som jämförbara universitetssjukhus, säger Malin Sjöberg Högrell. Hon framhåller också att Uppsala är en tillväxtregion, vilket innebär att regionens och sjukhusets budget skrivs upp varje år i takt med att antalet invånare och skatteintäkterna ökar. –Anslagen till vården ökar utan att det presenteras som en politisk satsning och det här är något somofta glöms bort i diskussionen. Vi har ett bra utgångsläge, men det gäller att se över våra prioriteringar och hur vi använder resurserna, säger hon. Hon exemplifierar medmöjligheten att förhandla sig till bättre avtal vid inköp, vilket bland annat Akademiska laboratoriet gjorde med framgång förra året. –Regionen gör inköp för omkring sex miljarder kronor varje år och jag är övertygad om att det finns betydligt mer att spara i sambandmed dessa inköp, det finns många exempel från näringslivssidan som visar att det är möjligt, säger hon. HANNES LJUNGHALL Malin Sjöberg Högrell aktiv arbetsplats:
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=