23 RONDEN NUMMER 1 2022 Hur bidrar hög patientsäkerhet till en hållbar arbetsplats, som är ett av Akademiska sjukhusets prioriterade huvudmål? Frågan är inte så långsökt somman kanske kan tro. Patientsäkerhetskulturen på sjukhuset är en betydelsefull del i det vi uppfattar som ett hållbart arbetsliv. Ett uttryck som blir allt vanligare i debatten är ”etisk stress” somuttolkat kan innebära att det ibland känns svårt att kunna ge den vård som patienten behöver och säkerheten kräver. Det kan handla om hög belastning på akuten eller på vårdavdelning med vårdplatsbrist. Min egen erfarenhet är att bland det mest stressande somfinns för en sjuksköterska, läkare eller undersköterska, är inte belastning eller svåra beslut i sig, utan känslan att inte riktigt räcka till. Det kan gälla att inte veta var patienten ska placeras efter akut bedömning, omdet kan ske på ett tryggt sätt eller att inte vara säker på att kunna ge en god vård för att pres� sen på vården är för stor – sammantaget att inte fullt ut kunna garantera en patientsäker vård i alla lägen. Att känna att detta går att uppfylla är viktiga faktorer för ett hållbart arbetsliv och för att långsiktigt behålla medarbetare. Målet god vård stöds av patientsäkerhetsarbetets alla delar och den handlingsplan för patientsäkerhet som är under framväxt inomRegion Uppsala. Det är viktigt att alla medarbetare får möjlighet att fortbilda sig i patientsäkerhet för att utveckla en sund säkerhetskultur. Socialstyrelsens digitala utbildning förtjänar att omnämnas och rekommenderas, tillsammans med vår egen utbildning som nu är inne på kursomgång 18 sedan starten år 2015. Ett annat exempel är händelseanalys, sombör genomföras så tidigt som möjligt efter en händelse av flera skäl. Det är centralt att belysa vad somhänt och varför, med lärandet i centrum. En betydelsefull del är att tidigt ta hand omde medarbetare som varit med om en omskakande händelse, med stöd för att undvika det som kallas ”second victim”. Om inte stödet sätts in tidigt kan det innebära att vi riskerar att förlora enmedarbetare. Det kollegiala stödet är en betydelsefull del i detta. Händelsen kan omvandlas till en erfarenhet att ta med i det fortsatta arbetslivet, i stället för en känsla av skuld helt i onödan. Ett systematiskt aggregerat lärande gör att vi kan leva upp till en patientsäker vård, som i sin tur medför en ”medarbetarsäker” arbetsplats. Vi arbetar numed att utbilda i händelseanalys inomolika verksamheter med stöd av det centrala teamet. Att stärka den lokala kompetensen är en bra väg att gå. Ett bra teamarbete förbättrar arbetsklimatet, vilket leder till minskad risk för misstag och en ökad patientsäkerhet. Att arbeta enligt ”CrewResourceManagement” (CRM) bidrar till en trygg miljö där alla känner att det går att bidra och, inte minst, känslan av att vara behövd och bli hörd. Utvecklingen av säkerhetskulturen över tid kan beskrivas som en trappa där utgångspunkten (i värsta fall) är ”varför ödsla tid på säkerhet?” via ”vi gör något när något har hänt” till ”vi har system för att hantera alla kända risker och är alltid uppmärksamma på risker som kan uppstå” och ”riskanalys och riskhantering är en självklar del i allt vi gör”. Det skapar utveckling mot en trygg arbetssituation. Ett sätt att motverka ”etisk stress” är att diskutera och utbilda i etiska frågor. Så svaret på den inledande frågan är ja. Patientsäkerhet bidrar tydligt till skapandet av ett hållbart arbetsliv. Trygghet i roll och ansvar gör att vi stannar kvar i vården och utvecklas. Patientsäkerhet Patientsäker vård ger en medarbetarsäker arbetsplats Göran Günther är chefsläkare »Det som är mest stressande är inte belastning eller svåra beslut i sig, utan känslan av att inte riktigt räcka till.«
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=