Taligenkänning vid diktat ökar patientsäkerheten och frigör tid för såväl hälsoprofessionerna och sjuksköterskor som medicinska sekreterare. Vårdpersonalen får mer tid att ägna sig åt patienterna och de medicinska sekreterarna frigör tid för annat vårdadministrativt arbete som kärnverksamheten har behov av. Samtidigt kan läkare snabbt ta del av kollegas anteckning för fortsatt ställningstagande i vården för patienten, till exempel vid ronder och överrapporteringar. Tekniken har testats i pilotverksamheter på Akademiska med goda resultat, och sommaren 2022 väntas beslut om fortsatt implementering för de enheter som så önskar. Med taligenkänning översätts tal till text direkt i Cosmic och fungerar i alla fritextfält. Det innebär att användare använder sin röst för att dokumentera istället för att diktera eller skriva själv. Funktionen möjliggör också navigering och åtgärder i Cosmic via röstkommando. Befintliga diktafoner kan i stor utsträckning användas. –Det är viktigt att komma ihåg att taligenkänning inte ersätter något, utan är ett komplement till tangentbord och digital diktering, säger Anna Sundequist Steen, som är chef för vårdsystemstödsenheten. Hon berättar att pilotanvändarna, efter avstämningsmöten och enkäter, upplever att funktionen effektiviserar arbetet, både patientarbetet och journaldokumentation, vilket i sin tur ger en förbättrad arbetsmiljö. –En användare har berättat att tiden för dokumentation har mer än halverats. Även ergonomiska fördelar nämns att använda taligenkänning jämfört med att dokumentera själv, säger Anna Sundequist Steen. Vad gäller utmaningar i införandet säger Anna Sundequist Steen att taligenkänning påverkar arbetssättet och arbetsflödet, vilket innebär ett förändringsarbete för införande enhet. För att nå ett lyckat resultat krävs noggranna förberedelser och framtagande av nya verksamhetsrutiner. –En lokal arbetsgrupp behöver utses, exempelvis chef som leder arbetet lokalt, samt någon som är tänkt att använda funktionen och får rollen ”superanvändare”. Medicinsk sekreterare och läkare behöver också delta i arbetsgruppen. Särskilt viktigt är kommunikationen mellan läkare och sekreterare som idag oftast sker via diktat, att hitta nya patientsäkra kommunikationsvägar så inga moment missas, till exempel kodning av diagnoser, beställning av journalkopior eller att skapa bokningsunderlag, säger hon. På några enheter testas just nu funktionen funktionsbrevlåda i Cosmic messenger, så läkaren kan skicka den taligenkända anteckningen till sekreterare för åtgärd. –Vi samråder tillsammans med EPJ-förvaltningen, och vårdkvalitetsenheten kring hur vi kan säkerställa det optimala flödet, säger Anna Sundequist Steen. I den centrala projektgruppen deltar medarbetare både från sjukhusadministrationen, EPJ och vårdadministrativ service (VAS). Den samlade, breda kompetensen kring vårddokumentation är en framgångsfaktor för projektet på Akademiska sjukhuset. I piloterna har Akademiska tilldelats 187 licenser, varav cirka hälften är fördelade till läkare och hälften till hälsoprofessioner och sjuksköterskor. Först ut var användare vid neuropsykiatriska mottagningen för vuxna som startade i juni 2020. Under våren 2021 startade framför allt sjuksköterskor, behandlare och hälsoprofessioner inomolika enheter på Akademiska. Hösten 2021 har projektet främst fokuserat på läkare i samarbete medmedicinska sekreterare. Bland de verksamheter som ingår kan nämnas psykiatri, barnsjukhuset, neurologi, neurokirurgi, rehabiliteringsmedicin, akutläkare, klinisk genetik, urologi, äldrepsykiatri och förlossningen. Det är fler verksamheter somönskar delta och verksamheter som redan ingår önskar utöka deltagandet med fler licenser. HANNES LJUNGHALL RONDEN NUMMER 1 2022 21 ”Nu kan jag diktera mina anteckningar direkt i Cosmic, vilket frigör tid för de medicinska sekreterarna och i förlängningen för vårdpersonalen, som får mer tid för patienterna”, säger Gunnar Liminga, överläkare inom sektionen för barnneurologi. Till höger syns Anna Sundequist Steen, som är chef för vårdsystemstödsenheten. Taligenkänning kortar dokumentationstiden Fördelar med den nya tekniken: l Ökad patientsäkerhet, genom att anteckningen blir synlig direkt. l Snabbare vårdförlopp/process, för patienter i utredning då läkaranteckningar blir synliga direkt och nästa steg i vårdförloppet kan ske utan fördröjning. l Bättre arbetsmiljö, genom minskad administrativ tid för journaldokumentation. l Ökad effektivitet, frigöra tid för medicinska sekreterare som kan nyttjas till andra administrativa viktiga uppgifter. Just nu ger den tiden ökade möjligheter att klara uppdraget journaldokumentation, dvs att ej akuta diktat ska vara utskrivna inom 7 dagar. l Ökad kvalitet, lägre grad osignerade anteckningar för läkare som efter dokumentation kan signera sin anteckning direkt. l Ökad patientmedverkan, då anteckningen blir synlig direkt för patienten via 1177.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=