– Vi växte med uppgiften att omorganisera akutmottagningen i och med pandemin. Vår plats som akutläkare blev tydligare och det var identitetsskapande. Det bidrog till ett mer positivt klimat och en gruppkänsla. Men även åtgärder som att vi blev en egen sektion 2019 och förändrade arbetssätt har bidragit till vårt förbättrade resultat i medarbetarundersökningen. Det säger Kazal Hawez, sektionschef för akutsjukvård, och hon får medhåll av st-läkaren Lovisa Engblom. Medarbetarindex för läkargruppen inom akutsjukvården har ökat på samtliga variabler från förra årets mätning, mest vad gäller arbetsklimatet (från 60 till 67). Detta trots att akutmottagningen har haft och har fortfarande en hård belastning till följd av främst pandemin och platsbrist. – Det ter sig lite paradoxalt, men när vi stod inför den tuffa uppgiften att ta hand om covidpatienter drogs det hela till någon slags spets. Krisen tog framnågot i oss sompå gott och ont bundit oss samman. Det skapade en samhörighet, säger Lovisa Engblom. – Jag är med i patientarbetet på akutmottagningen så ofta jag kan. Det är viktigt, både kliniskt och för handledning. Mitt ledarskap handlar mycket om att identifiera problem tidigt, hålla en rak kommunikation och hitta konkreta lösningar. Mitt engagemang för vårt arbete blir synligt och påtagligt när vi jobbar tillsammans. För mig är det ett sätt att skapa förtroende, säger Kazal Hawez. Genom att ”hugga i på golvet” lär hon känna medarbetarna och de henne. Det blir nära till och lättare att prata med chefen - om läget för gruppen i dag, men också hur man som enskildmedarbetare mår. – Det är mycket svårt och tufft ibland, så är det inom akutsjukvård i allmänhet och under en pandemi i synnerhet. Vi stöttar varandra inom gruppen och har fått en ökad teamkänsla. Identiteten som akutläkare har stärkts, vilket påverkar arbetsklimatet positivt, säger Lovisa Engblom. I den tuffa situationen på akutmottagningen försöker Kazal Hawez vara närvarande och stötta sina medarbetare så gott hon kan. – Ibland handlar det om en stöttande hand på en axel eller en kram, ibland behövs en längre avstämning eller samtal. Det är ett tufft läge, inte minst nu när pandemin orsakar sådan personalbrist. Men jag är ständigt beredd att organisera om och försöka lösa situationerna. I grunden har jag en optimism och tillförsikt framåt, kanske tack vare ett brett perspektiv med tidigare erfarenheter av krissituationer utomlands, säger hon. Akutläkarna upplever också att övriga sjukhuset har fått en större delaktighet i deras verksamhet i ochmed pandemin. Förståelsen för deras uppdrag har blivit tydligare. Dagen när Ronden gör intervjun, sista januari, är sex doktorer borta på grund av pandemin främst. (Normalt består gruppen av 6 specialister och 15 st-läkare). – Då får jag be omhjälp från övriga verksamhetsområden. Som akutmottagning kan vi inte stänga förstås. Vårdplatser på avdelningar minskar när det inte finns personal, så patienterna blir kvar hos oss i ännu högre utsträckning. Vi får lov att bedriva slutenvård på akuten, säger Kazal Hawez. RONDEN NUMMER 1 2022 18 Tema hållbar arbetsplats Så många började och slutade på Akademiska sjukhuset under 2021: 822 medarbetare började: 345 sjuksköterskor 181 undersköterskor 96 läkare 17 biomedicinska analytiker 1 089 medarbetare slutade: 387 sjuksköterskor 234 undersköterskor 102 läkare 40 biomedicinska analytiker Verksamhetsområde där flest började: 1. Sjukhusadministrationen 104 2. Akademiska barnsjukhuset 60 3. Anestesi, operation och intensivvård 59 4. Kvinnosjukvård 55 5. Psykiatri 52 Verksamhetsområden där flest slutade: 1. Sjukhusadministrationen 185 2. Psykiatri 94 3. Anestesi, operation och intensivvård 89 4. Akutsjukvård och internmedicin 75 5. Akademiska barnsjukhuset 68 Pandemin stärkte sammanhållningen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=