Forskning inom kvinnosjukvården
Inom kvinnosjukvården bedrivs mycket forskning i samarbete med Uppsala universitet och andra organisationer.
Om forskningen
När du är patient hos oss kan du få frågan om att delta i någon studie.
Att göra det är självklart frivilligt men vi uppskattar ditt deltagande då det hjälper oss att utveckla vården.
Nedan kan du läsa om vilka olika forskningsprojekt som pågår hos oss just nu inom gynekologi, obstetrik och reproduktionsmedicin.
Gynekologi
Ansvarig prövare
Evangelia Elenis
Information om studien
Kan artificiell intelligens (AI) och tumör DNA i blod hjälpa oss att skilja godartade äggstockstumörer från cancer?
Ansvarig prövare
Christine Asciutto
Information om studien
Markörer i blod och vävnad för förbättrad diagnos av endometrios och fertlitetsprognos
Ansvarig prövare
Stavros Iliadis
Kontaktperson
Lisa Lindgren
Information om studien
Sexuell dysfunktion och infertilitetsrelaterad stress bland kvinnor och män med ofrivilligbarnlöshet.
Ansvarig prövare
Karin Glimskär Stålberg
Kontaktperson
Björg Jonsdottir
Information om studien
Målet med denna studie är att undersöka om kapillär hemprovtagning med en specifik proteinpanel, skulle kunna upptäcka återfall i äggstockscancer tidigare än ordinarie rutin.
Metod
Kvinnor som kontrolleras efter avancerad äggstockscancer uppmanas att ta blodprov i fingret varje månad. Blodproverna analyseras med proteinpanelen för att mäta tillförlitligheten i att hitta ett återfall.
Ansvarig forskare: Matts Olovsson
Information om studien
I studien undersöker vi om det räcker med en HPV-analys som uppföljning när man har behandlats för cellförändringar i livmoderhalsen. De som vi erbjuder att delta i studien är de som ska behandlas för cellförändringar. När man deltar så lämnar man ett prov som man tar själv 3 respektive 6 månader efter behandlingen. Samtidigt följs man helt enligt nuvarande rutin, det vill säga med prov som tas på sjukhuset inom 6 månader efter behandlingen.
Ansvarig prövare
Alkistis Skalkidou
Kontaktperson
Ellinore Forslin
Information om studien
Hur påverkar fysiska och psykiska symptom kvinnor som drabbats av perinealbristning grad 2 ett år efter förlossning?
Ansvarig prövare: Marta Lomnytska
Information om studien:
En internationell multicenterstudie som riktar sig mot patienterna som planeras för primär intervallkirurgi för ovarialcancer stadium III. Syfte med studien är att undersöka eventuella komplikationer och aspekter av postoperativ vård efter genomgången intervallkirurgi med HIPEC. Man har tidigare inte analyserat om ERAS principerna är användbara för behandling av patienterna som genomgår intervallkirurgi med HIPEC. Personer som kan delta i studien kommer tillfrågas om detta vid besök inom kvinnosjukvården.
Ansvarig prövare
Farnaz Bazargani
Information om studien
Vi vill undersöka om mikrofloran i vaginan och spermierna vid fertilitetesbehandlingen påverkar behandlingsutfallet och tiden till graviditet.
Ansvarig prövare
Marta Lomnytska
Information om studien
Analys av postoperativa komplikationer efter äggstockscancer kirurgi , och dess påverkan på överlevnad , kartläggning av predektiva faktorer för komplikationer
Ansvarig prövare:
Internationell multicenterstudie, Marta Lomnytska
Information om studien:
I studien jämför vi behandlingsresultat och bedömer patienternas välmående och eventuella biverkningar av kirurgi med och utan HIPEC för primär äggstockscancer begränsad till bukhålan.
Ansvarig prövare
Alkistis Skalkidou
Kontaktperson
Ourania Chinopoulou
Information om studien
Undersöker säkerhet med oralt mikroniserat progesteron jämfört med noretisteronacetat i kontinuerlig kombination med oralt östrogen som menopausal hormonbehandling - en dubbelblind randomiserad studie.
Ansvarig prövare: Inger Sundström Poromaa
Information om studien:
Man undersöker om en lågdos vaginal tamoxifen kan hjälpa mot underlivsbesvär och smärta vid samlag hos kvinnor med låga östrogennivåer. Exempelvis vid behandling med aromatashämmare. Om du deltar i studien kommer du att slumpvis väljas ut till att få behandling eller placebo (sockerpiller). Behandlingen pågår under tre månaders tid. Studien innebär gynekologisk undersökning, blodprov och enkätfrågpr om dina underlivsbesvär och psykiska hälsa.
Ansvarig prövare:
Marta Lomnytska
Information om studien:
Syftet är att utveckla en ny diagnostik av äggstocksförändringar, äggledarförändringar och äggstockscancer. Med hjälp av blodprover, vävnadsprover och data från journalen jämförs dagens diagnostikmetod med specifika markörer i trombocyterna i blodet. Denna data analyseras sedanför att se om markören är tillförlitlig som diagnosmetod.
Ansvarig prövare:
En biobank där flera prövare tar del av material till forskning. Ansvarig från kvinnosjukvården är Karin Glimskär Stålberg.
Information om studien:
Alla kvinnor med gynekologisk cancer tillfrågas sedan 2012 om de vill delta i U-CAN tumörbiobank.
De prover som tas är blodprover samt vaginalvätska (endometriecancer samt ovarialcancer) vid inskrivning samt tumörvävnad vid operation. Vävnadsprover sparas i en biobank vid patologen enligt U-CANs rutiner. Kliniska data och information om patienten sparas i form av U-CANs hälsoenkät samt livskvalitetenkäter. Uppföljningsprover och recidivprover tas både på kvinnosjukvården och blod- och tumörsjukdomar.
Sedan 2021 pågår även insamling av data från patienter utan känd cancerdiagnos. Detta är viktigt inom forskningen, för att kunna skilja godartade sjukdomstillstånd från cancer. Man samlar in enkäter, blodprov, vaginalvätska och vävnadsprov från kvinnor med postmenopausal blödning och äggstockscystor.
Länkar:
Obstetrik (graviditet och förlossning)
Ansvarig prövare: Emma Fransson
Information om studien:
Graviditet och barnafödande är omvälvande livshändelser som också kan ses som ett stresstest för både kropp och psyke och där några utvecklar depressiva symtom. I 3PAD vill vi undersöka om olika mått på kroppens förmåga att reagera och anpassa sig efter stress kan förutse risk för depressiva symtom och ångest under graviditet och förlossning.
Förmågan att hantera och anpassa sig till graviditeten kommer att mätas med hjälp av två olika test som på olika sätt mäter hjärnans och kroppens förmåga att anpassa sig till stress. Det som mäts är hur pulsen varierar före och efter en stressfylld uppgift och hur pupillen vidgas under en kognitivt ansträngande uppgift.
Hur kommer resultaten att hjälpa nyblivna föräldrar?
Vi vill bidra till att vården ska ha fler möjligheter att tidigt upptäcka vilka som riskerar att av depression i samband med barnets födelse.
Varför är detta viktigt?
Depression och ångest gör ofta att man får nedsatt funktion, tex att man inte orkar arbeta. Att må psykiskt dåligt när man har en liten bebis kan vara extra svårt då det risken finns att relationen tillbarnet försvåras. Som förälder kan det också kännas svårt att söka stöd. Vi vill i framtiden ta fram enkla sätt för att mäta hjärnans stresshantering. Då kan fler personer hjälpas åt tidigt, innan psykisk ohälsa blivit ett stort lidande. Det skulle vara av stort värde, både för den personen och för familjen runtomkring. Det skulle även minska belastning på resurskrävande vård.
Ansvarig prövare
Maria Nelander
Information om studien:
Syftet med studien är att ta reda på om manuell extern aortakompression är effektiv och acceptabel som förebyggande metod för att minska svår postpartumblödning (PPH) vid kejsarsnitt. Sekundära utfall inkluderar maternell morbiditet, barnutfall, vårdtid och hälsoekonomi.
Länkar:
Ansvarig prövare: Överläkare Maria Jonsson
Information om studien:
Option är en svensk randomiserad kontrollerad multicenterstudie som leds från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och nästan alla förlossningskliniker i Sverige deltar.
Vi vänder oss till gravida som har en förväntad normal förlossning och är planerade för igångsättning (induktion). På vissa förlossningskliniker i Sverige och runt om i världen har det sedan tidigare funnits möjlighet att sättas i gång i hemmet och flera mindre studier som genomförts har visat lovande resultat. Syftet med den här studien är att ta reda på om induktion i hemmet är lika säkert och effektivt som på sjukhus.Vi undersöker även på om patienter, partners och personal trivs med induktion i hemmet och om det är ekonomiskt fördelaktigt.
Länk:
Ansvarig prövare:
Linda Lindström
Information om studien:
En multicenterstudie vars huvudsyfte är att utvärdera om metformin kan förlänga graviditeten vid tidigt debuterande preeklampsi (22+0-33+6) och därmed minska graden av förtidsbörd för barnet. Studien syftar i andra hand till att undersöka om metformin kan bidra till större födelsevikt samt minskad tid på neonatalavdelning för barnet. Studien är dubbelblindad och kvinnorna randomiseras till antingen Metformin eller placebo.
Länkar:
Preeklampsi Interventionsprövningar (preeclampsiaresearch.com)
Ansvarig prövare: Linda Lindström
Information om studien
En dubbelblind randomiserad kontrollerad fas III-studie som utvärderar metformin för att förlänga graviditeten vid tidig preeklampsi.
Länk
Vill du delta i en studie om bakterieflora hos kejsarsnittsfödda barn?
Hypotes: Barn som föds med kejsarsnitt får inte den överföring av viktiga bakterier från mamman som de som föds vaginalt
- Vi vill undersöka om vi med en kontrollerad intervention kan normalisera koloniseringen
av goda bakterier hos barn som föds med kejsarsnitt - En grupp barn får mammas bakterier direkt efter förlossningen och en grupp får placebo
- Barn som fötts vaginalt ingår som kontrollgrupp
- Studien kommer att genomföras på fem sjukhus – ett är Akademiska sjukhuset i Uppsala
Hur går det till?
I samband med att barnet föds tas prover på bakteriefloran (mikrobiomet) bl.a. från från huden (mamma och barn), bröstmjölk och barnets avföring (både från de som fötts vaginalt och de som förlösts med kejsarsnitt). Prov tas även från navelsträngen och moderkakan. Familjen får med kit för senare provtagning i hemmet då barnet är 1 månad, t.ex. salivprov. Återbesök på sjukhuset sker vid 6, 12 och 24 månader då barnet får träffa en barnsjuksköterska och ni får besvara frågor om eventuella allergier och lämna fler prover.
Bakgrund
• Kejsarsnittsfödda barn har ett mikrobiom med större andel hud- och miljörelaterade
bakterier jämfört med vaginalt födda barn som huvudsakligen får bakterier från mammans vagina och tarm.
• Ett flertal undersökningar har visat ökad risk att utveckla astma och allergi hos barn som fötts med kejsarsnitt.
• En onaturlig bakterieflora under de månader som immunsystemet utvecklas hos barnet kan ligga bakom allergiutveckling senare i livet.
• Tidigare studier har försökt att delvis "återställa" den bakterieflora som barnet normalt möter vid en vaginal förlossning för barn som föds med kejsarsnitt.
• Bakteriefloran kan troligen påverkas, men studierna har varit små och studier behövs som följer upp barnen på längre sikt avseende utveckling av allergi.
Kontakt
RoMaNs-studien Uppsala
Maria Jonsson, förlossningsläkare, ansvarig
maria.jonsson@akademiska.se
Telefon 018-6115757
Erik Normann, barnläkare
Marianne Kördel, barnmorska
Emilia Biskop, barnsjuksköterska
Micaela Sviberg, barnmorska
Therese Paulsdotter, barnsjuksköterska
Maria Norrbäck, barnmorska
Evelina Bäckman, barnmorska
Länkar:
Ansvarig prövare:
Margareta Johansson
Information om studien:
Vi vill utveckla ett effektivt och tillgängligt stöd för föräldrar med förlossningsrädsla. Vi vill öka föräldrarnas egen möjlighet att hantera förlossningen och det tidiga föräldraskapet. Vi vill få mer kunskap om vad blivande föräldrar är i behov av för stöd och vad som underlättar eller försvårar att efterfråga stöd.
När du deltar i projektet kommer du vid ett tillfälle fylla i ett frågeformulär via länk eller QR-kod.
Ansvarig prövare
Frida Viirman
Information om studien
Utvärdering av en intervention för att förbättra patientsäkerhet och delat beslutsfattande under förlossning.
Ansvarig prövare
Alkistis Skalkidou
Information om studien
U-BIRTH är en uppföljningsstudie av UPPSAT (barn vid 6- och 11-års ålder) och BASIC (barn vid 18 månader, 6 år samt 11 år), med fokus på maternell psykisk hälsa och utveckling av barnet.
Syftet med U-BIRTH-studien är att ge en fördjupad förståelse för hur exponering för faktorer som peripartumdepression under foster- och spädbarnslivet, interagerar med psykosociala och genetiska faktorer vid utformningen av barns kliniska utvecklingsfenotyper.
Cirka 60% av BASIC och 30% av UPPSAT-mödrarna ingår i uppföljningen via webbaserade frågeformulär, vilket medför att vi förväntar oss att inkludera 2800 mamma-barn par från BASIC-studien och 800 par i UPPSAT-studien. Hittills har cirka 65% av dessa redan rekryterats. En epigenom-omfattande föreningsstudie (EWAS) bland barn med psyko-emotionella problem och kontroller genomförs.
Länkar
Reproduktionsmedicin
Ansvarig prövare:
Stavros Iliadis
Information om studien:
En intervjustudie på Reproduktionscentrum där vi vill undersöka sexuell hälsa och funktion hos patienter som genomgår assisterad befruktning. Det här är ett område som inte är tillräckligt studerat och förhoppningen är att studien ska ge ökad kunskap som leder till mer anpassat stöd för de som söker behandling på Reproduktionscentrum.