Behandling av ätstörningar - barn och ungdomar

Hur går behandlingen till?

Snabba insatser

En ätstörning är en psykiatrisk sjukdom som kan leda till allvarliga konsekvenser om den inte behandlas. Snabba insatser är därför viktiga för att bryta ett beteendemönster som i sämsta fall kan leda till ett kroniskt tillstånd. Det finns fortfarande inte så mycket kunskap om varför man får en ätstörning. Däremot har vi stor kunskap om hur man kan bli frisk från en ätstörning och det är det vi lägger tonvikten på i behandlingen.

Vidmakthållande faktorer

En ätstörning består av beteenden, tankar och känslor som är kopplade till mat och vikt. Exempel på sådana beteenden kan vara att äta för lite eller oregelbundet, kräkas efter maten, träna överdrivet mycket, väga sig ofta och att kontrollera kroppen eller spegla sig mycket ofta. Dessa beteenden kallas för vidmakthållande faktorer eftersom de gör att man inte blir fri från sjukdomen. Ju mer man ägnar sig åt dessa beteenden, desto större inflytande får ätstörningen över vardagslivet. Både forskning och klinisk erfarenhet har visat att det mest effektiva och snabbaste sättet att bli frisk från en ätstörning är att arbeta med att bryta de beteenden som vidmakthåller ätstörningen.

Familjebaserad behandling (FBT)

Vår behandling baseras på en metod som kallas Familjebaserad behandling och är den behandling som visat sig ge bäst resultat för barn och ungdomar med ätstörningar. FBT bygger på att hjälpa föräldrarna att återta ansvaret för att barnets måltider ska fungera. Målet med behandlingen är då att få till en regelbunden måltidsordning, att ta igen förlorad vikt och att bryta ätstörningens vidmakthållande faktorer. När man börjar med beteenden som främjar ett normalt, hälsosamt liv brukar de allra flesta må bättre både fysiskt och tanke- och känslomässigt.

Familjen viktigaste resursen

Behandlingen sker i hemmet tillsammans med föräldrarna, som är den viktigaste resursen för att hjälpa barnet tillbaka till ett hälsosamt liv. Det har visat sig att tidiga och kraftfulla insatser förbättrar behandlingsresultatet. Vi rekommenderar därför att barnet inledningsvis är hemma från skolan och avstår från all fysisk träning. I de fall extra stöd kring måltiderna är nödvändigt finns även möjlighet till dagvård på enheten, där barnet intar måltider tillsammans med föräldrar och behandlare. Då ett barn/ungdom drabbas av en ätstörning påverkas hela familjen. På enheten erbjuds digital anhörigutbildning som vi rekommenderar alla föräldrar att titta på. En viktig faktor för ett framgångsrikt behandlingsresultat är att båda föräldrarna, och/eller andra vuxna som äter måltider tillsammans med barnet, deltar i behandlingen och är med vid besöken på enheten.

Behandlingens tre faser

Fas 1

Fokus ligger på att bryta svälten och påbörja viktuppgång (för dem som behöver gå upp i vikt). Barnet/ungdomen äter regelbundna och tillräckliga måltider med stöd av föräldrar. I början av behandlingen är det viktigt att barnet/ungdomen helt avstår från fysiskt ansträngande aktiviteter. Barnet/ungdomen kan behöva sjukskrivas från skolan och föräldrarna har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn.

Fas 2

Successiv återgång till skola och vanliga aktiviteter när ätandet normaliserats och när en större del av viktuppgången är uppnådd för dem som har vikt att ta igen. Fortsatt fokus på att bryta ätstörda beteenden så som till exempel att spegla sig, mäta kroppsdelar, väga sig eller liknande.

Fas 3

Vid kvarstående svårigheter, såsom till exempel låg självkänsla, övervärdering av vikt och figur och perfektionism, erbjuds vidare behandling för att förebygga återfall i ätstörning.

Hur lång tid varje fas tar är individuellt och är därför omöjligt att svara på. Det kan liknas vid svårigheten att säga hur lång tid det kommer att ta för ditt barn att börja gå. Vår erfarenhet visar att behandlingstiden blir kortare om man är noga med att inte påbörja nästa fas förrän föregående fas är genomförd. Det kan även bli aktuellt att gå tillbaks till föregående fas om situationen förändras och det som tidigare gått bra slutar att fungera.

Varför är det viktigt att behandla ätstörning?

Att ha en ätstörning innebär många negativa effekter både fysiskt, psykologisk och socialt.

Fysiska effekter

• Magbesvär, förstoppning och försämring av tarmfunktionen.
• Sänkt kroppstemperatur, man fryser lättare.
• Lågt blodtryck och puls.
• Torr fjällig hud, torrt risigt hår och håravfall.
• Ökad behåring på armar, ben, rygg, kinder och ibland överläppen.
• Anemi (blodbrist) och/eller brist på vita blodkroppar som då ger ett sämre immunförsvar.
• Störning i tillväxthormonnivåerna, vilket kan leda till att man inte kan utnyttja sin tillväxtpotential.
• Rubbningar i hjärtrytmen vilket kan leda till hjärtsvikt.
• Vid kräkning; svullna spottkörtlar och tandskador.
• Hos pojkar/män
  • Låga testosteronnivåer
  • Impotens
• Hos flickor/kvinnor
  
  • Mensbortfall
  • Minskning av chansen att bli gravid samt risk för komplicerade graviditeter.
  • Osteoporos (urkalkning av skelettet) som resultat av låg kroppsvikt och östrogenbrist. Ökar risken för benbrott.

Psykologiska effekter

Försämrad tankeverksamhet, koncentrationsproblem och inlärningssvårigheter. Detta har två orsaker:

• Energiomsättningen i hjärnan minskar när man är svältpåverkad, vilket leder till att den arbetar långsammare. Total fokusering på mat, ätande, vikt och figur, eftersom kroppen försöker överleva och tror att den måste kämpa för att "hitta" mat. Om man börjar äta regelbundna och tillräckliga måltider kommer många av dessa problem att försvinna eller minska.
• Tvångsmässiga beteenden och ritualer kan dyka upp eller förstärkas. Det kan ofta handla om att matsituationerna ska vara på ett visst sätt till exempel att skära maten i små bitar, att äta från en viss tallrik, tugga maten ett visst antal gånger etc. Sämre och ytligare sömn, bland annat på grund av att kroppen inte kan slappna av och gå ner i djupa sömnstadier när man är hungrig. Lättretlighet och ointresse av andra människor och saker som man tidigare uppskattade.

Sociala effekter

• Alla personliga relationer blir drabbade. Man kan bli så trött att man inte orkar med sociala kontakter. Mycket tid kan också gå åt till ätstörda tankar och beteenden, så att det helt enkelt inte finns utrymme för någonting som kan liknas vid ett normalt sätt att leva.
• Vårt sociala liv innebär dessutom ofta att äta tillsammans med andra, men många med ätstörning känner sig tvingade att alltid äta ensamma.
• Det är också vanligt att man känner sig tjock eller på andra sätt oattraktiv och vill därför inte träffa andra människor.
• Skolarbetet påverkas negativt på olika sätt. Det kan vara mycket svårt att klara av lunchrasten i skolmatsalen. Koncentrationssvårigheterna kan bli så allvarliga att studieprestationen försämras.

Medicinering

Det finns inte något specifikt läkemedel mot ätstörningar men ibland kan det däremot bli aktuellt med medicinering för sömnstörning, ångest, tvångssyndrom och/eller depression. Vår erfarenhet visar att dessa symptom ofta går över av sig självt i samband med att vikten normaliserats.

När det gäller depression är det svårt att få sedvanlig effekt av läkemedel i samband med kraftig undervikt/svält. Vid Bulimia Nervosa kan Fluoxetin (SSRI) användas.