Röster från medarbetarna

Görel Herkules, kvalitetssamordnare klinisk patologi:

Våra grundläggande kvalitetsfrågor handlar om att säkerställa att vi ger korrekta svar i de analyser vi utför och att vi löpande kvalitetskontrollerar våra metoder. En annan viktig sak är utbildningen av personal, att vi kan ta hand om de nya som kommer och se till att de får lokal utbildning så att de kan ”göra rätt”. Inom patologin har vi mycket manuellt handhavande av prover, det är väldigt lite som är automatiserat. Jag har jobbat inom yrket sedan 1980-talet och hantverket är fortfarande ungefär detsamma. Det handlar till stor del om att göra personliga bedömningar och det är inte något man lär sig på sex månader. Vad gäller utmaningar just nu befinner vi oss i en fas där vi, förutom att vi har ett stort tryck på att producera, även introducerar digitalpatologi. Vi får fler nya arbetsuppgifter och det är svårt att hinna med kärnuppgifterna ibland när vi inte har tillräckligt med personal, främst biomedicinska analytiker och patologer. Det gör att det kan uppstå väntetider och eftersläpningseffekter, i form av långa svarstider och det händer att man måste ställa in ronder på grund av att patologer inte kan närvara.

Erika Keller, kvalitetssamordnare strokeavdelning 85 B1:

Det viktigaste är att få direktinläggningen att fungera optimalt, så att patienter med stroke kommer direkt till strokeenheten – rätt patient på rätt ställe från början. Vi har ett välutvecklat kvalitetsregister i Riksstroke, som följer hela vårdförloppet för stroke och TIA (transitorisk ischemisk attack, en ”liten stroke”), med nationella indikatorer som vi kan följa upp lokalt. Jag jobbar själv med att registrera in patienterna där, och vi har hela tiden en uppdaterad vy över hur vi ligger till. Vi jobbar även med att förbättra dokumentationen ihop med de samarbetspartners som tar vid när patienter lämnar strokeenheten, så att vården fortsätter enligt samma linjer. Målet är att skapa en bättre remiss till primärvården som alla kan använda, med standardiserade utskrivningsmeddelanden där all nödvändig information finns med.

Jenny Boija Bennbom, verksamhetsutvecklare och kvalitetssamordnare Akademiska barnsjukhuset:

Det viktigaste just nu är att utveckla patientsäkerhetsarbetet och hur det knyter an till kommande kvalitetsledningssystem. Vi arbetar med att vidareutveckla vår befintliga patientsäkerhetsorganisation, så att den blir en röd tråd genom organisationen från medarbetarna närmast patienten till verksamhetens ledningsgrupp, med patientsäkerhetsråd och patientsäkerhets- och kvalitetssamordnare med flera inkopplade på vägen. Alla vet vad patientsäkerhetsarbete innebär i praktiken, det är något man arbetar med det hela tiden, men vi behöver systematisera arbetet ytterligare. Vi är på god väg, men vi har inte nått riktigt ända fram. Patientsäkerhetsarbetet som kvalitetsparameter är den del där vi har kommit längst. Den andra delen är kvalitetsledningssystemsfrågorna och processkartläggningar med mera, det arbetet har inte kommit lika långt dock är det oerhört viktigt att koppla ihop dessa delar.

Merete Adegunle, kvalitetsutvecklare hematologi:

Vi har ett omfattande kvalitetsarbete som utgår från en internationell kvalitetsstandard för blod- och benmärgstransplantationer samt cellterapibehandling som heter JACIE. Det står för The Joint Accreditation Committee-ISCT (Europe) & EBMT och ackrediterar inte bara laboratoriedelar utan även klinisk verksamhet. Var fjärde år behöver den förnyas och under 2023 reackrediterades de involverade verksamheterna hematologi, stamcellslabb och patientverksamheten på Akademiska labb, barnonkologi och vuxenonkologin. Det är viktigt för oss att inte bara ha dokument för rutiner, utan att också implementera dem i praktiken. För att mäta och övervaka vårt arbete gör vi regelbundna utvärderingar för att få en uppfattning om hur vi ligger till för tillfället och om det finns områden som behöver förbättras. Vi fokuserar på många kvalitetsparametrar som rör transplantationer och vad gäller omvårdnadsdelarna kan nutrition nämnas särskilt. Nutrition spelar en avgörande roll för patienternas återhämtning och förmåga att klara av behandlingarna, och vi lägger stor vikt vid att säkerställa att patienterna får tillräckligt med vätska och näring. En utmaning i det arbetet är att det är svårt att snabbt fylla i vätske- och kostregistreringarna för att få en direkt överblick över hur mycket patienterna har intagit. Där skulle vi behöva ett digitalt verktyg för att kunna göra det på ett smidigt sätt; det är något vi har kämpat länge för att få till men inte lyckats än.