Osteoporos

Vad är osteoporos?

Osteoporos, eller benskörhet på svenska, är ett tillstånd där hela skelettet successivt försvagas. Till följd av detta drabbas patienten av frakturer vid relativt ringa trauma, såsom fall i samma plan. Orsaken till att benet kan bli skört står att finna i de cellbiologiska processer som reglerar benets normala omsättning. Vid en rad tillstånd blir denna omsättning störd så mängden resorberat ben (via bennedbrytande celler, osteoklaster) överstiger mängden nybildat ben (via benuppbyggande celler, osteoblaster). När de enskilda benbalkarna blivit kraftigt försvagade eller är helt borta uppstår risk för fraktur, vilket är det centrala problemet vid osteoporos.

Vem drabbas?

Bentätheten minskar hos alla som en del av det naturliga åldrandet. Denna process styrs till stor del av ärftliga faktorer som dels avgör hur mycket ben som byggts upp i ungdomen och dels hur snabbt man kommer att tappa benmassa. Sjunkande östrogennivåer efter klimakteriet gör att bentätheten minskar snabbare hos kvinnor, vilket gör att det är främst postmenopausala kvinnor som drabbas av benskörhet. Detta vanliga tillstånd kallas primär osteoporos. Utöver primär osteoporos finns en rad tillstånd som kan orsaka benförluster oavsett när de inträffar i livet. Dessa tillstånd benämns sekundär osteoporos. Hit hör bland annat långtidsbehandling med kortisonpreparat.

Vilka symtom drabbas man av vid osteoporos?

Benskörhet i sig gör inte ont, patienten märker inte att skelettet långsamt försvagas. Det är först när frakturen uppstår som tillståndet blir manifest. Till de vanligaste frakturerna hör kotkompressioner, höftfrakturer samt handledsfrakturer. Om ett flertal kotor pressas samman kan kronisk värkproblematik, längdminskning samt kutryggighet uppstå. Den kanske mest förödande konsekvensen av osteoporos är höftfrakturen som alltid kräver operation och rehabilitering.

Hur diagnostiseras osteoporos?

Osteoporos diagnostiseras med bentäthetsmätning. Det är en form av röntgenundersökning där skelettets mineralhalt kan bestämmas. Undersökningen är enkel, tar bara några minuter och är helt smärtfri. Stråldosen är mycket låg. Benets täthet mäts i rygg och i höft, det vill säga de lokaler där de mest allvarliga frakturerna kan uppstå. Bentäthetsmätningar görs även för att följa patienter under pågående behandling.

Egenvård

Skelettet är en levande vävnad som omsätts under hela livet. Unikt för benvävnaden är att den regleras av mekanisk belastning. Att motionera och röra på sig är därför viktigt för att bevara sin bentäthet. Träning medför även att muskelmassan och balansen förbättras vilket minskar risken för fallolyckor och därmed för fraktur. En sund och balanserad kosthållning rekommenderas inklusive ett säkerställt intag av kalcium och vitamin D. Rökning bör undvikas eftersom det påskyndar osteoporosutveckling.

Vilken medicinsk behandling finns?

Det finns idag ett flertal läkemedel med förmåga att stärka skelettet. De kan antingen verka genom att hindra osteoklasternas resorption av benvävnad, alternativt stimulera osteoblasternas benuppbyggande förmåga. Läkemedel finns i olika beredningsformer allt ifrån tabletter och pulver till injektionsberedningar. Det är viktigt att diskutera igenom diagnos och risk för framtida frakturer med behandlande läkare för att på så sätt kunna välja rätt medicin och uppföljning.

Prognos

Dagens läkemedel är mycket effektiva att bromsa osteoporosutvecklingen. Man räkna med att farmakologisk behandling halverar risken för kotkompressioner. Även risken för andra frakturer inklusive höftfrakturer minskas påtagligt. Tidig diagnos och rätt val av läkemedel i kombination med egenvård (kost, motion och rökstopp) borgar för en effektiv osteoporosvård.