Cancerrehabilitering
När man har cancer står oftast den medicinska behandlingen i fokus, men det är minst lika viktigt att få stöd och hjälp så att man kan ha ett så bra liv som möjligt både under och efter behandlingen. Varje individ påverkas av behandling annorlunda. Rehabilitering utformas därför individuellt, för att hjälpa dig till en bra livskkvalitet.
Rehabiliteringsinsatserna påbörjas så snart som möjligt efter diagnos och handlar om att värna ditt och dina anhörigas allmäntillstånd och att ge dig stöd och hjälp under sjukdomsperioden. Rehabpersonal utformar ett rehabiliteringsprogram och hjälper dig framåt. Personal som arbetar med rehabilitering finns i flera delar av verksamheten och du kan alltid vända dig till din kontaktsjuksköterska för att få hjälp att komma i kontakt med rätt person.
Vi hjälper dig i din rehabilitering
Arbetsterapi är till för patienter som har svårigheter att klara sina vardagliga sysslor. Vi utreder och behandlar problem inom personlig vård, boende, arbete och fritid.
Våra åtgärder är inriktade på att träna aktivitetsförmåga, anpassa omgivningen eller lära in nya sätt att utföra dagliga sysslor.
Minskad aptit och viktnedgång är vanligt vid cancersjukdom av flera orsaker. Energi- och näringsrik kost är viktigt för att du ska må så bra som möjligt före, under och efter din behandling. Detta är sådant som en dietist kan hjälpa dig med.
Om du får i dig tillräckligt med mat och vätska blir det lättare för dig att orka med behandlingar, stå emot infektioner, återhämta dig efter behandling samt undvika att gå ned i vikt och förlora muskelmassa.
Behöver du kostråd eller näringsdrycker, prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare för remiss till en dietist.
Det är viktigt med fysisk aktivitet under och efter behandling. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar så gott som alla kroppens processer på ett positivt sätt, däribland respiration, blodgenomströmning och ämnesomsättning. Om du ska genomgå kirurgisk behandling har du tillgång till fysioterapeut under vårdtiden.
Efter behandling erbjuder Akademiska sjukhuset patienter över 18 år med en cancerdiagnos möjlighet att träna i grupp, efter ett individanpassat träningsprogram, med viss tillgång till fysioterapeut. När det passar att komma igång med denna typ av träning beror på vilken typ av kirurgi du genomgått. Diskutera gärna med din läkare, kontaktsjuksköterska eller fysioterapeut om du känner dig intresserad av detta.
Om du har frågor gällande fysisk aktivitet och vill komma i kontakt med fysioterapeut kan du prata med din kontaktsjuksköterska.
När man drabbas av cancer är det naturligt att ha kontakt med kurator periodvis under diagnostisering, behandling, rehabilitering och eftervård.
Oro, stress och trötthet är vanligt förekommande. Kuratorn arbetar med stödjande och krisbearbetande samtal med både patient och anhöriga. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska särskilt uppmärksammas om det finns barn som anhörig.
Om du önskar kontakt med kurator innan, under eller efter vårdtiden kan du prata med din kontaktsjuksköterska, läkare eller personal på mottagning och vårdavdelning.
Det är kontaktsjuksköterskorna inom Akademiska sjukhuset som håller samman vård- och rehabiliteringsinsatserna runt alla cancerpatienter och anhöriga.
Kontaktsjuksköterskorna är tillgängliga på telefon under dagtid för att bland annat svara på frågor om cancer och om rehabiliteringsarbetet. De kan även hjälpa dig att få kontakt med exempelvis kurator, dietist eller fysioterapeut.
När kontaktsjuksköterskorna inte är tillgängliga, under kvällar, nätter och helger, kan patienter och anhöriga vända sig till de vårdavdelningar där de behandlats för motsvarande hjälp och stöd.
Den viktigaste i ödembehandlingen är kompressionen, alltså tryckbehandling för att minska storleken på kroppsdelen. Vi provar ut bandage eller kompressionsstrumpor som du sedan använder hemma.
Lymfterapeut mäter och registrerar hur stort ödemet är och väljer behandlingsmetod utifrån storleken, stadium och hur länge det har funnits. Andra problem och obehag tar vi också hänsyn till. Effekten av behandlingen följs upp vid ett kontrollbesök.
I vårt arbete ingår också att informera om bakomliggande orsak till ödemet och varför vissa levnadsvanor har betydelse.
En uroterapeut kan utreda och behandla dig som har problem med urinläckage, urinträngningar, blåstömningssvårigheter, upprepade urinvägsinfektioner och framfall.
Hjälp och stöd att få
Som sjuk eller anhörig finns hjälp att få. Läs mer om hjälp och stöd som erbjuds på Akademiska sjukhuset, eller som förmedlas via primärvård, kommun eller andra instanser.
Vem kan hjälpa till med vad?
Att underlätta vardagen både känslomässigt och praktiskt är viktigt. Sjukvården kan via kurator och kontaktsjuksköterska förmedla kunskap om samhällets stöd och kan hjälpa till att ta kontakt med olika instanser. Nedan ges några exempel.
Det kan sjukvården göra
Region Uppsala har ansvar för hälso- och sjukvård, rehabilitering, vissa hjälpmedel, sjukresor, boende på patienthotell, patientnämnd, försäkringar och fonder.
Vi kan vara ett stöd om den ekonomiska situationen påverkas. Frågor kan röra sjukskrivning i olika former och grad, sjukersättning, sjukpenning vid medicinsk behandling, närståendepenning, kostnader i samband med sjukvård, fondmedel etc.
Vi kan hjälpa till när arbetslivet berörs och frågor dyker upp om arbetsgivarens ansvar, arbete i kombination med behandlingar, återgång till arbete, rehabilitering, arbetshjälpmedel, arbetsförmedlingens insatser – anställning vid funktionsnedsättning, arbetslöshet, fackföreningars stöd, försäkringar etc.
Om du som patient vid utskrivning behöver insats från kommunen ska din vårdgivare kalla till vårdplanering, där patient och anhöriga deltar. Kurator kan vid behov delta i vårdplaneringen.
Under behandlings- och uppföljningsskeden inom specialistvården (på sjukhus) kan det vara en fördel att upprätthålla kontakt med primärvården (din vårdcentral). Dels med tanke på eventuella andra sjukdomar, dels för att ge goda förutsättningar för uppföljning på längre sikt när cancerbehandlingen är avslutad.
Det kan kommunen göra
Kommunen ansvarar för bland annat för hemtjänst, färdtjänst, hemsjukvård, korttidsboende, hjälpmedel, trygghetslarm, bostadsanpassning, socialtjänst, försörjningsstöd, boendestöd och anhörigstöd.
Det kan Försäkringskassan göra
Försäkringskassan har ansvar för att utreda rehabiliteringsbehovet för patientens arbetslivsinriktade cancerrehabilitering samt samordna insatser från arbetsgivare, hälso- och sjukvård, Arbetsförmedlingen och eventuellt andra myndigheter. Försäkringskassan kan bland annat hjälpa till med sjukpenning, närståendepenning, aktivitetsersättning och bostadstillägg.
Det kan Arbetsförmedlingen göra
Arbetsförmedlingen har specialister inom arbetslivsinriktad rehabilitering som arbetar med arbetssökande, anställda och arbetsgivare på uppdrag av en arbetsförmedlare.