Cancer

När du eller din närstående vårdas hos oss ställs du förmodligen inför många frågor och funderingar. Här får du som ska utredas eller behandlas för cancer information som kan vara till nytta för dig.

Sjukresor från en annan region

Varje region bestämmer vilka resor som ska ersättas.

• Läs mer om vad som gäller i din region på 1177 Vårdguiden.

Om du inte kan resa hem med sjukresebuss

Du bör se till att du har en hemresa bokad i god tid före ditt mottagningsbesök. Om du inte hinner med sjukresebussen får du boka tåg- eller bussbiljett och sedan lämna in kvitton till sjukreseenheten i ditt landsting. Du får boka anslutande sjukresa om tåg eller buss inte tar dig hela vägen till din hemort. Om du har frågor om din sjukresa så ring sjukreseenheten eller den enhet i din hemregion som har remitterat dig till Akademiska sjukhuset.

Bokning av patienthotell

Om du behöver närhet till vård, och behandling eller rehabilitering på Akademiska sjukhuset men inte behöver vara inneliggande, har du möjlighet att bo på hotell i närheten av sjukhuset. Det är personalen på din vård- eller behandlingsavdelning som beslutar om du kan bo på hotell. Det är också personalen som bokar ditt hotellrum och du får information om detta i kallelsebrevet eller vid inskrivningen.

Att bo på hotellet är kostnadsfritt för dig som är patient om du har ett beslut om hotellboende från din vård- eller behandlingsavdelning. Din hemregion står för kostnaden för hotellrummet.

Även närstående kan bo på hotellet och ni får då själva kontakta hotellet och boka in rum för en person till. Det är din anhörig som får stå för kostnaden för rummet om inget annat är överenskommet från ditt hemlandsting. Ring till din avdelning om du har frågor om vilket hotell som är bokat för dig. Ring till ditt hemsjukhus om du har frågor om vad som gäller för hotellbokningar.

Det finns flera patienthotell i närheten av Akademiska sjukhuset. Se vilka de är.

Remiss i annan region

Ibland kan man få en remiss till specialiserad vård i en annan region, exempelvis om den vård du behöver inte finns där du bor. Då betalar din region sjukresorna och dina boendekostnader.

Om du får en remiss till öppen specialiserad vård, det vill säga vård som inte kräver att du blir inlagd, kan du själv välja var i landet du vill få den. Då får du själv betala dina rese- och boendekostnader.

Om du själv väljer att söka öppen specialiserad vård i en annan region är det viktigt att ta reda på vilka remissregler som gäller på den mottagning dit du vill komma. Om du måste ha en remiss i din region när du söker vård måste du även ha det där du väljer att söka vård. Läs mer på 1177.se

Om du vill att Akademiska sjukhuset ska ombesörja en ny medicinsk bedömning, tidigare kallad second opinion, ska du vända dig till din läkare eller någon annan som jobbar på den mottagning där du fått din första bedömning.

En ny medicinsk bedömning innebär att du blir undersökt av en annan läkare än den du först vände dig till. Syftet med att få en ny medicinsk bedömning är att du ska vara säker på att du får den vård och behandling som passar bäst för dig.

Varje dag med misstanke eller insikt om att man har cancer är en dag av oro. Ingen cancerpatient ska behöva vänta längre än nödvändigt på utredningsinsatser, diagnosbesked och behandling. Standardiserade vårdförlopp är en nationell satsning för kortare väntetider och minskade skillnader i cancervården i hela landet.

Vad är standardiserade vårdförlopp?

Ett standardiserat vårdförlopp för en viss cancersjukdom betyder att alla som utreds ska bemötas så lika det går. Vården strävar efter att undersökningarna ska göras i samma ordning och gå så fort som möjligt oavsett vem du är eller var du bor. Det ska finnas tider avsatta till de undersökningar som kan behövas.

Standardiserade vårdförlopp (SVF) finns för 28 diagnoser.

• Patientinformationsblad

Inte alltid cancer

Det är inte säkert att du har cancer för att du inledningsvis blir del av ett vårdförlopp, men det innebär att du har symtom som behöver utredas så snart som möjligt. I många fall visar undersökningarna att det inte är cancer och du får då hjälp att komma rätt i vården om du har någon annan sjukdom som kräver vård.

Enkät för att ta reda på din upplevelse

För att ta reda på patienternas upplevelser av att utredas enligt standardiserade vårdförlopp får du som patient en enkät sex till åtta veckor efter avslutad utredning. Både patienter som fått ett cancerbesked och de som avslutat SVF av någon annan orsak får enkäten.

Syftet med enkätundersökningen är att hitta sådant som kan förbättras i sjukvården. Dina svar är därför viktiga oavsett vad utredningen visar.

Under behandlingstiden kan du bli tillfrågad om du vill delta i forsk­ningsprojekt för att öka kunskapen om cancer. Deltagande är helt frivilligt och om du väljer att avstå påverkas inte din behandling.

Forskningen förbättrar cancervården i framtiden och är därför mycket viktig. Den har gett oss bättre och säkrare metoder för att ställa diagnos. Nya cancermediciner har utvecklats som skräddarsyr behandlingen för varje patient och bättre, målinriktade operationer kan utföras. Allt detta har lett till bättre prognos, bättre patientomhändertagande och högre patientnöjdhet.

En förutsättning för att vi i framtiden ska kunna bedriva forskning av hög kvalitet är att patienterna som opereras eller behandlas för cancer deltar i forskningsstudier och utvecklingsarbete. Det kan innebära att du till exempel lämnar blodprov, sparar en bit av tumören i en biobank, prövar nya mediciner, diagnostiska metoder och nya operationstekniker.

En viktig del av vårt uppdrag

Forskning är en självklar del av Akademiska sjukhusets uppdrag som universitetssjukhus. Tillsammans med Uppsala universitet bedriver vi medicinsk forskning för att klarlägga sjukdomsmekanismer och för att skapa effektiva nya behandlingsformer. Dessutom genomförs i samarbete med läkemedelsbolag olika typer av kliniska prövningar av nya läkemedel.

Cancerstudier i Sverige

Cancerstudier i Sverige är ett nationellt register över pågående kliniska studier inom cancervården. Endast studier där det pågår rekrytering av patienter finns med i registret.

Är du som patient intresserad av mer information om en studie, kontakta din behandlande läkare.

• Se register över kliniska studier

U-can - en del av Uppsala Biobank

Du kommer förmodligen att frågas om medverkan i Uppsala universitets biobanksprojekt U-can. Detta innebär att du får fylla i en enkät, lämna extra blodprov samt att en bit av din tumör sparas för framtida forskning.

U-can är en provsamling som ligger i Uppsala Biobank. Det är en lokal biobank som har många provsamlingar, både för forskning (forskningsprovsamling) men även för patientens egna vård, diagnostik och behandling (vårdprovsamling). U-can är den organisatoriska enhet som sköter mycket av det administrativa för att underlätta för forskare som vill forska på biobanksprov. Uppsala Biobank har två huvudmän, Uppsala universitet och Region Uppsala. Du kan läsa mer på Uppsala Biobanks webbplats (uu.se) eller få mer information av din kontaktsjuksköterska.

Vad är en biobank?

En biobank är en samling av prov som tas i hälso- och sjukvården och som sparas mer än två månader efter avslutad analys. Biobanker omfattar alla typer av prov som tagits från människa eller foster.

Varför sparas prover?

Först och främst är det värdefullt för din egen skull att dina prover sparas. Det gör att man kan undersöka dem igen, till exempel om en behandling inte ger avsedd effekt. Ett prov kan också behöva skickas till en annan specialist för bedömning. Dina prov kan också vara värdefulla för oss alla. Med prov från många kan man kartlägga och förebygga vissa sjukdomar. Vården kan använda prov för att kontrollera och utveckla metoder och rutiner och för att utbilda personal.

Prover är också en förutsättning för forskning som kan ge bättre möjligheter att förebygga och behandla sjukdomar.

Kliniska forsknings- och utvecklingsenheten

Kliniska forsknings- och utvecklingsenheten vid Akademiska sjukhuset bedriver forskning vid diagnoser som bröstcancer, gastrointestinalcancer, gynekologisk cancer, hjärntumörer, huvud-halscancer, lungcancer, lymfom, matstrupscancer, melanom, prostatacancer, njurcancer och urinblåsecancer.