Vanliga frågor och svar

Här har vi samlat vanliga frågor och svar som vi ofta får från föräldrar. Ta gärna även del av vår information på alla våra sidor och titta på våra filmer och länkar.

Jag är orolig över mitt barns språkutveckling. Vart ska jag vända mig?

Är du orolig för ditt barns utveckling så ska du i första hand vända dig till ditt barns BVC. Barnlogopederna på Länslogopedin har även telefonrådgivning på torsdagar mellan kl 13-14 på telefonnummer 018-612 20 33.

Hur ser prognosen ut vid språkstörning?

Språkstörning är för de flesta barn en varaktig funktionsvariation. Ju yngre barnet är desto svårare är det att veta hur barnets språk kommer att utvecklas. Språkstörningen kan ändra form och svårigheterna kan se olika ut när barnet blir äldre. Om treåringen har få ord och inte använder meningar kanske barnet när det är fyra år pratar i meningar men har svårt med meningsbyggnad. När barnet börjar i skolan kanske barnet har svårt att hitta ord och berätta sammanhängande.

Mitt barn är fyra år och kan inte säga /r/, bör jag vara orolig?

/r/ är ett av de ljud som utvecklas sist och kan för en del barn komma vid 7 års ålder. För mer information om /r/-ljudet se våra länktips här.

Hur tränar jag språkförmågan med mitt barn?

Språk tränas i samspel med andra människor. Lek, prata och läs tillsammans med ditt barn. Prata om vad ni gör och vad ni ser. Upprepa det barnet säger med rätt uttal och meningsbyggnad. Bygg ut barnets meningar, om barnet säger ”äij” kan du säga ”Ja titta, en fjäril”.

För mer information se våra filmer här på sidorna  eller se våra länktips där du kan hitta mer tips och råd för hur du kan hjälpa ditt barn.

Vad är AKK?

AKK står för Alternativ och Kompletterande Kommunikation och är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt som stödjer kommunikationen mellan människor. AKK används ofta när ett barn har svårigheter att förstå eller uttrycka sig. AKK är bra för alla barn, även för barn utan språkliga svårigheter. AKK kan även användas för att skapa struktur i vardagen. Exempel på AKK är föremål, foton, bilder och tecken.

Mitt barn är tre år och säger bara några ord. Hemma pratar pappan italienska och jag svenska. Ska vi sluta med ett av språken för att hjälpa barnet?

Att som barn ha flera språk runt sig är naturligt. Majoriteten av världens befolkning har fler än ett språk. Alla barn kan lära sig flera språk och flerspråkigheten orsakar inte en senare språkutveckling. Vi brukar rekommendera att du som vuxen ska prata ditt starkaste språk tillsammans med barnet. När du gör det är du en bra språklig förebild för ditt barn så fortsätt att prata båda språken med barnet.

Mitt barn förstår inte vad jag säger, hur ska jag hjälpa barnet?

Du kan hjälpa barnet genom att prata i enkla, korta meningar. Prata i ett lugnt tempo med många pauser så att barnet hinner bearbeta vad du säger.

Dela gärna upp instruktioner i flera delar och repetera information. Sammanfatta gärna vad ni har pratat om.

Du kan också stötta barnet genom att förstärka med ditt kroppsspråk, gester eller foton (det här kallar vi Alternativ och kompletterande kommunikation - AKK). Till exempel kan du peka på stövlarna samtidigt som du ber barnet sätta på sig dem, visa att ni ska sova genom att göra en gest för sova eller visa att ni ska borsta tänderna genom att visa tandborsten för barnet. Du kan också använda foton eller bildstöd. Till exempel kan du visa ett foto på badhuset när ni ska åka dit eller ha bilder över rutiner på dagen så barnet kan både se och höra vad som kommer att hända.

Se gärna vår film om språkförståelse och titta på våra länktips för mer information om AKK.

Mitt barn slarvar och är lat när det pratar, hur kan jag får barnet att prata ordentligt?

Inga barn slarvar när de pratar. Barn gör så gott de kan utifrån sin förmåga och vill göra sig förstådda. Däremot kan barnet ha enklare att uttala ord ett i taget än när flera ord kommer tillsammans i en mening. Påpeka inte att barnet säger ett ord fel utan upprepa det barnet säger fast med rätt uttal, detta kallas för passiv korrigering. Du som vuxen kan även själv prata med ett långsamt taltempo för att locka barnet till att prata långsammare.

Hur får barnet kontakt med logoped?

Vi rekommenderar att vårdnadshavare kontaktar BVC för bedömning och första rådgivning. BVC kan sedan vid behov skicka remiss till länslogopedin. Du som vårdnadshavare kan också göra en privat vårdbegäran på Mina vårdkontakter på 1177.

Hur går ett besök hos logoped till?

Innan barnet kommer till logoped får du som vårdnadshavare fylla i formulär om barnets utveckling och språk, tal samt kommunikation.

Barnet kommer sedan till logoped tillsammans med vårdnadshavare som är med barnet under hela besöket. Besöket börjar med ett samtal. Under samtalet får vårdnadshavaren beskriva barnet, eventuell oro och beskriva barnets språk, tal och kommunikation.

Efter samtalet gör logopeden en språklig bedömning för att undersöka om barnet har en språkstörning. För detta används olika testmaterial som består av böcker, bilder eller leksaker. Ibland kan barnet behöva komma flera gånger till mottagningen för att göra den språkliga bedömningen. Efter bedömningen informerar logopeden om vad utredningen visar.

Logopeden ger råd och tips på hur ni vuxna kan stimulera barnets språk- tal- och kommunikationsutveckling. Vid behov erbjuds vidare insatser. Insatser varierar beroende på barnets svårigheter men kan vara föräldrautbildning eller individuella besök på mottagningen.

Logopeden samarbetar vid behov med förskola, specialpedagog, läkare, mödra- och barnhälsovårdspsykolog och BVC.